För att du ska få en så bra upplevelse som möjligt på webbplatsen använder vi och våra partners kakor och liknande tekniker (som vi tillsammans kallar kakor) för att lagra eller få tillgång till viss information på din enhet såsom mobil eller dator. Kakorna används för de ändamål som listas nedan.
Vi använder också kakor från olika partners för flera av ändamålen som listas nedan som innebär att även partnern lagrar och/eller får tillgång till viss information på din enhet såsom mobil eller dator.
Användningen av kakor innebär att vi behandlar dina personuppgifter såsom IP-adress, unika identifierare och beteendedata. Vi och våra partners använder samtycke eller berättigat intresse som laglig grund för behandlingen av dina personuppgifter.
Dina val
Om du klickar på knappen "Okej" på denna sida samtycker du till att vi använder kakor för de ändamål som listas nedan förutom ändamålet "Nödvändiga kakor, tekniker och funktioner".
Du kan anpassa dina val ytterligare under knappen "Inställningar" där du kan välja vilka ändamål du vill neka eller godkänna.
Klicka på respektive ändamål för att se detaljerad information om ändamålet och för att neka personuppgiftsbehandling som baseras på samtycke eller berättigat intresse.
Under ändamålet "Annonsrelaterade ändamål - i samarbete med annonspartners" kan du neka eller godkänna annonsrelaterade ändamål var för sig. Notera att när du godkänner annonsrelaterade ändamål och partners så godkänner du även ändamålen som listas under så kallad "Sammankopplad databehandling" såsom t.ex. "Säkerställa säkerhet, förhindra och upptäcka bedrägerier samt åtgärda fel".
Klicka på "Inställningar per partner" för att se detaljerad information om våra partners och för att göra dina val per partner. Där ser du även vilken typ av data partnern behandlar, samt information om de kakor som partnern lagrar på din enhet såsom mobil eller dator.
Du kan närsomhelst återkalla ditt samtycke, invända mot behandlingen samt justera dina val genom att klicka på "Hantera kakor" på denna webbplats.
DN Debatt. "Kulturarv ligger bakom invandrarnas brottslighet"
Mauricio Rojas avslöjar ny Brå-rapport: Förhållandena i Sverige kan inte förklara skillnaderna mellan olika invandrargrupper. På onsdag presenterar Brottsförebyggande rådet rapporten "Brott bland svenskar och invandrare". Den visar att invandrarnas generella överrepresentation när det gäller registrerad brottslighet ligger på lite över hundra procent. För grövre brott, exempelvis mord, dråp, misshandel mot obekanta och våldtäkt, är siffran 300-400 procent. Men samtidigt som invandrare från vissa länder inte alls begår brott oftare än infödda svenskar gör invandrare från andra länder det i mycket stor omfattning. Det är bara olikheterna i invandrarnas sociokulturella arv som kan ge en tillfredsställande förklaring till skillnaderna i brottsbelastning mellan olika invandrargrupper. Ämnet har ansetts vara tabu, men måste nu komma upp till ytan, skriver folkpartiets integrationstalesman Mauricio Rojas.
Är du redan prenumerant, logga in för att fortsätta läsa.
Lås upp alla artiklar. Läs gratis till 25 augusti, sedan 85 kr/mån i 6 mån. Därefter 169 kr/mån. Ingen bindningstid.
Det här ingår i DN Enkel
Alla artiklar på DN.se och i DN-appen
Läs gratis till 25 augusti!
Ditt erbjudande
DN Enkel
Lås upp alla artiklar. Läs gratis till 25 augusti, sedan 85 kr/mån i 6 mån. Därefter 169 kr/mån. Ingen bindningstid.
Något gick fel, försök igen senare.
Genom att klicka på "Godkänn köp" godkänner jag prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy. Dagens Nyheter är en del av Bonnier News AB, som ansvarar för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter. Erbjudandet gäller endast nya prenumeranter.
AnnonsInnehåll från Bosam
Ny modell för finansiering ska hjälpa fler att köpa bostadsrätt
Många har råd att bo i en bostadsrätt, men inte råd att köpa den. Bosam har utvecklat en finansieringsmodell som ska sänka trösklarna in på bostadsmarknaden genom högre föreningsfinansiering och lägre kapitalbehov för köparen.
– Har du råd att äga ditt boende borde du också kunna få möjlighet att göra det, säger Johan Sjösten, Commercial Director på Bosam.
Innehåll från Bosam
Svensk bostadsmarknad har länge präglats av höga kontantinsatser och stigande inträdesbarriärer för förstagångsköpare. Samtidigt finns en stor grupp människor med stabil inkomst men utan tillräckligt eget kapital för att kunna köpa sin första bostad. Det är den gruppen Bosam vill nå.
– Vi såg att många har råd att bära boendekostnaden, men inte har sparandet som krävs för att komma in på marknaden. Därför började vi titta på hur man kunde använda finansieringen på ett annat sätt, säger Johan Sjösten.
Högre föreningslån sänker privata bolån
Bosams modell bygger på att bostadsrättsföreningen tar en större del av finansieringen än i traditionella upplägg. Köparen behöver därmed ett mindre privat bolån och en lägre kontantinsats, medan föreningen i stället har ett större och långsiktigt lån.
– Köparen får en högre månadsavgift, men samtidigt ett lägre privat bolån. När man jämför boendekostnaden behöver man därför se till helheten: avgift, bolån och amortering tillsammans, förklarar han.
Till skillnad från traditionella banker erbjuder Bosam lån med mycket långa löptider och fasta villkor. Bolaget ger ut lån på mellan tio och tjugo år med fast ränta och en tydlig amorteringsplan. Det skapar förutsägbarhet för föreningen och gör att skuldsättningen successivt minskar över tid. Bosam bygger även in reserver för ökade driftkostnader, inflation och andra förändringar för att skapa större stabilitet i föreningarnas ekonomi.
– Tanken är att föreningen inte ska behöva höja medlemsavgifterna för varje kostnadsförändring, säger han.
Johan Sjösten, Commercial Director på Bosam.
Stor potential utanför premiumlägena
Bolaget beskriver modellen som ett sätt att skapa finansiell inkludering och samtidigt få igång fler bostadsprojekt, framför allt i områden där traditionella bostadsrättsprojekt ofta har svårt att bära sig.
– Vår modell fungerar särskilt bra i områden utanför innerstadslägen där det finns jobb, lärosäten och efterfrågan, men där människor har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden med traditionella lån, säger Johan Sjösten.
Enligt analyser som Bosam tagit fram tillsammans med externa aktörer skulle modellen kunna öka andelen unga vuxna som har möjlighet att köpa en bostad från två av tio till sex av tio i flera svenska kommuner.
– Det handlar inte om att ta kunder från den befintliga marknaden. Vi skapar en ny marknad genom att hjälpa människor som annars hade stått utanför, säger han.
Bosam menar också att modellen är skalbar eftersom den inte bygger på subventioner eller delägande, utan på finansiering inom ramen för den svenska bostadsrättsmodellen.
– Vi finansierar äkta bostadsrättsföreningar och skapar samtidigt en långsiktig väg in på bostadsmarknaden för människor som vill äga sitt boende. Det är där samhällsnyttan finns, avslutar Johan Sjösten.
Om Bosam
Bosam grundades 2019 och har utvecklat en modell där bostadsrättsföreningen tar en större del av finansieringen. Modellen minskar behovet av kontantinsats och privat bolån för köparen. Målet är att göra bostadsmarknaden tillgänglig för alla.