Den föreslagna kulturkanon säger sig vilja stärka vår känsla av gemenskap. Men vad gäller den författningshistoria som beretts en framträdande plats lämnas den avgörande frågan obesvarad: vilket är egentligen det ”vi” som avses?
När kommittén En kulturkanon för Sverige i höstas överlämnade sitt uppmärksammade slutbetänkande till kulturministern – enligt direktiven från regeringen att ta fram ett ”levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering” – var det som bekant ett brett kulturbegrepp som gällde. Förslaget omfattade inte bara litterära och konstnärliga verk utan också politik, juridik, ekonomi, religion och vetenskap.
Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare.
Läs gratis till midsommar
Tillgång till alla artiklar, inklusive eSvD
Förnyas med 80% rabatt i 12 månader (69 kr/mån).
Ordinarie pris 399 kr/mån
En svensk kulturkanon skulle stärka gemenskap och bildning, enligt Tidöregeringen. Än så länge har inte mycket hänt – utöver en satsning på kulturturism i Sverige.
En svensk kulturkanon har varit en viktig pjäs i regeringens kulturpolitik. I höstas presenterade utredaren Lars Trägårdh en lista på 100 verk och företeelser tänkta att ingå i kanonen.
”En svensk kulturkanon ska vara ett levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering som gör svensk kultur tillgänglig för fler”, sa kulturminister Parisa Liljestrand (M) när hon tog emot Lars Trägårdhs utredning.
Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare.
Läs gratis till midsommar
Tillgång till alla artiklar, inklusive eSvD
Förnyas med 80% rabatt i 12 månader (69 kr/mån).
Ordinarie pris 399 kr/mån
Förslagen om hur regeringens kulturkanon ska drivas och finansieras sågas av tunga remissinstanser. Barn och funktionsnedsatta skulle drabbas, enligt Arvsfondsdelegationen.
Kanonen ska förvaltas av en ny stiftelse vars kapital – 150 miljoner kronor – ska tas från Allmänna arvsfonden enligt Lars Trägårdhs kommitté. Inget av detta får stöd av Ekonomistyrningsverket (ESV).
Myndigheten för kulturanalys godkänner visserligen stiftelseformen men ESV och Statskontoret tycker i stället att det vore bättre att ge uppdraget till en redan existerande myndighet. Arbetet med kanon skulle ändå kunna skyddas från politisk klåfingrighet, enligt Statskontoret.
Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare.
Läs gratis till midsommar
Tillgång till alla artiklar, inklusive eSvD
Förnyas med 80% rabatt i 12 månader (69 kr/mån).
Ordinarie pris 399 kr/mån
