Ola Sigurdson:

Religioner är i själva verket himla kul

Enligt Søren Kierkegaard är den kristna tron ”den mest humoristiska världshistoriska livsåskådningen”. Hur religion och humor kan förenas är kanske i själva verket en dimension av julens budskap.

under-strecket

En klassisk judisk vits: en judisk rabbin suckar inför en annan rabbin och utbrister ”den som ändå inte vore född” och den andre rabbinen svarar ”javisst, men vem har en sådan tur? Inte ens en på hundra!”

Läs gratis till 25 mars

Tillgång till alla artiklar, inklusive eSvD

Förnyas till halva priset i 6 månader
därefter ordinarie pris 349 kr/mån

Jakob Wirén:

Kristet kärleksbud till Muhammed

Ett foto av jesuitprästen Paolo Dall'Oglio hålls fram i samband med en minnesstund i Libanon.
Ett foto av jesuitprästen Paolo Dall'Oglio hålls fram i samband med en minnesstund i Libanon. Foto: Bilal Hussein/AP

Den italienske jesuitprästen Paolo Dall’Oglios försök att mäkla fred över religionsgränserna slutade inte lyckligt. Men hans exempel – provocerande för både kristna och muslimer i en tid präglad av rädsla och identitetspolitisk fientlighet – väcker frågor som är svåra att avfärda.

under-strecket

I det klassiska 1300-talseposet ”Den gudomliga komedinplaceras profeten Muhammed tillsammans med bedragare och förrädare i en av helvetets lägsta nivåer. I Dantes närgångna beskrivning är Muhammeds kropp uppskuren från ljumske till haka, vilket anspelar på den splittring han ansågs åstadkomma med sin lära. Det hårda straffet åskådliggör Muhammeds låga anseende i den dåtida kristna världen. Varför detta ofördelaktiga eskatologiska öde? De nedre skikten av Dantes helvete var inte någon generell samlingsplats för religionsstiftare eller centralgestalter från andra religioner, utan för kända förrädare som Judas och Brutus.

Läs gratis till 25 mars

Tillgång till alla artiklar, inklusive eSvD

Förnyas till halva priset i 6 månader
därefter ordinarie pris 349 kr/mån

Harald Gustafsson:

Ett enat Norden – vacker vision eller nödlösning?

Under de dansk-tyska krigen hoppades många på ett enat Skandinavien. Målning av Otto Bache från 1894.
Under de dansk-tyska krigen hoppades många på ett enat Skandinavien. Målning av Otto Bache från 1894.

Det nordiska har alltid levt i spänningsfältet mellan ideal och realpolitik – lika mycket en historia om havererade projekt som om fungerande vardagssamarbete. Frågan är om spelet om Grönland och ett vacklande Nato kan odla en mer rotfast politisk gemenskap.

under-strecket

Det är inte ofta långa historiska linjer åberopas i svensk politik. Så var det också en norrman, Natos dåvarande generalsekreterare Jens Stoltenberg, som vid Sveriges Nato-inträde 2024 sa att nu var hela Norden förenat för första gången sedan Kalmarunionen.

Läs gratis till 25 mars

Tillgång till alla artiklar, inklusive eSvD

Förnyas till halva priset i 6 månader
därefter ordinarie pris 349 kr/mån

Mer frånStartsidan
Mer från Schibsted Media
SvD.se är en del av Schibsted Media. Schibsted News Media AB är ansvarig för dina data på denna webbplats. Läs mer här