DN Debatt. ”Personalbristen är det största hotet mot Försvarsmakten”

Augusti är en speciell månad för många unga män och kvinnor. Förra veckan stod till exempel 306 förväntansfulla nya rekryter vid grindarna till Hårsfjärden, Amf 1, redo att påbörja sin värnplikt. Under augusti rycker drygt 5 000 värnpliktiga in vid Försvarsmaktens olika förband över hela Sverige. Vi ska växa mer och snabbare än någonsin, och vår viktigaste resurs är våra medarbetare. Vi behöver ha rätt kompetens på rätt plats när det behövs som mest.

Med det osäkra och instabila omvärldsläge som råder är det högst prioriterade arbetet för Försvarsmakten att maximera den operativa förmågan med krigsförbanden i centrum. I år består Försvarsmaktens värnpliktskull av 8 500 personer. 2030 ska vi utbilda minst 10 000 värnpliktiga, och därefter öka till 12 000 värnpliktiga till 2032. Hemvärnet ska gå från 20 000 frivilliga till 26 000 inom fem år. Om tio år ska krigsorganisationen omfatta 130 000 befattningar plus reserver.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Vi behöver växa i proportion till vad omvärldsläget kräver, och det snabbt och med högt ställda krav. För att detta ska vara möjligt har Försvarsmakten tillsammans med arbetstagarorganisationerna tagit fram ett åtgärdspaket med ambition att nå de ambitiösa mål som beslutats och som myndigheten nu kan agera på.

Personal- och kompetensförsörjningsplanen skapar en enhetlig bild över hela organisationen – från I19 i norr, till P7 i söder, bland soldater och sjömän, reservofficerare, civilanställda och yrkesofficerare. Vi, och arbetstagarorganisationerna, har nu en tydlig överblick över hur Försvarsmakten ska se ut de kommande tio åren.

Försvarsmakten behöver bemanna cirka 300 Nato-befattningar. Samtidigt går väldigt många kunniga officerare i pension under de närmsta åren

Försvarsmakten står inför stora utmaningar. För att vi ska kunna växa behöver vi få in fler anställda, få medarbetare att stanna längre och samtidigt minska bristen på vissa kompetenser. För att göra det behöver vi tydligare förstå varför man söker sig till och stannar i Försvarsmakten – det handlar om alltifrån förmåner i form av pension, träning på arbetstid men också karriärmöjligheter, en god sammanhållning bland medarbetare, ekonomiska incitament och en vilja att bidra till Sveriges och Natos försvar. Alla aspekter är viktiga och behöver adresseras.

Försvarsmaktens personal- och kompetensförsörjningsplan identifierar inte bara de utmaningar vi står inför, utan sjösätter också ett åtgärdspaket för att kunna fortsätta växa och nå de högt uppsatta målen. Vi ser och bedömer att följande områden är några av de högst prioriterade:

1. Säkerställa kompetens hos unga yrkesofficerare. Försvarsmakten behöver bemanna cirka 300 Natobefattningar. Samtidigt går väldigt många kunniga officerare i pension under de närmsta åren. Trots högt söktryck in i utbildningarna och personal som anpassar sig till nya förutsättningar, är pensionsavgångarna större än inflödet av ny personal.

På central nivå behöver vi matcha kadetters profil mot prioriterade kompetensområden och arbetsleda yngre officerare i central ledning tidigare. Möjligheten att anställa fler reservofficerare som yrkesofficerare ska också prövas.

2. Råda bot på kompetensbristen. Försvarsmakten har ett högt söktryck på officersutbildningen men samtidigt kompetensbrist inom särskilda områden – till exempel it, teknik och logistik. Dessa behöver åtgärdas här och nu.

Därför överväger Försvarsmakten att införa en utbildningspremie för personalgrupperna officer och specialistofficer i teknisk tjänst som tar anställning i teknisk befattning och upprätthåller den över viss tid. Vi ska också utveckla samarbetet med civila lärosäten för att hitta fler och nya utbildningsvägar, särskilt för att fler ska kunna utbilda sig inom tekniska befattningar.

3. Få gruppbefäl, soldater och sjömän att stanna längre i Försvarsmakten. I dag stannar de i genomsnitt tre år och åtta månader. Försvarsmakten ska öka den genomsnittliga anställningstiden med minst sex månader. Eftersom den kontinuerliga anställningen för gruppbefäl, soldater och sjömän ibland upphör efter åtta år behöver vi skapa möjligheter för dem att bli reservofficerare och tjänstgöra tidvis även om de har en huvudanställning någon annanstans.

Försvarsmakten ska titta närmare på om vi kan förlänga tiden för att studera med särskilda förmåner under grundläggande officersutbildning från ett år till två år. Vi ska också titta på en helt ny militär personalkategori för dessa; specialister.

Vi ska även kompetensutveckla civilanställda till seniora befattningar där militär bakgrund inte är ett krav

4. Anställa fler civila snabbare. Civila kan ersätta militärer där det är möjligt, eftersom militär kompetens behöver nyttjas där den behövs som mest. En utmaning i dag är långa rekryteringsprocesser, där kvalificerade kandidater hinner lämna processen.

Försvarsmakten ska korta ner rekryteringstiden genom att exempelvis bygga en digital kandidatportal och utveckla sätt att ta digitala referenser. Vi ska även kompetensutveckla civilanställda till seniora befattningar där militär bakgrund inte är ett krav. Vi ska också bli bättre på att hitta karriärvägar och utvecklingsmöjligheter för civila.

Vi lever inte i längre fredstider. Att växa snabbt och mycket är en utmaning, och vi tar vårt uppdrag på stort allvar. Vi agerar i dag för att kunna lyckas framåt. Här och nu behöver vi göra allt tillräckligt bra, i stället för att ha den perfekta lösningen på allt senare.

Försvarsmakten och Sveriges försvar är ingenting utan våra medarbetare, tillsammans växer vi oss starkare. Det är en styrka att vi tillsammans med de fyra arbetstagarorganisationerna är eniga om de 75 åtgärder som beslutats. Nu börjar arbetet med att bocka av samtliga.

Läs fler artiklar från DN Debatt:

Pontus Braunerhjelm och Maryna Brychko, forskare inom ekonomi: ”Detta kan vi lära oss av Ukrainas motståndskraft”

Patrik Thunholm, polis och reservofficer: ”En passiv polis kan inte skydda Sverige om det blir krig”