Hoppa till innehållet

Här växer framtidens odling under jorden

Framtidens mat kommer att odlas nära konsumenten, kanske riktigt nära. Det menar forskare vid KTH som studerar stadsodling. 

”Min vision är att det ska finnas en vertikal odling i varje källare”, säger Michael Martin, senior forskare vid Svenska miljöinstitutet IVL och adjungerad professor vid KTH.

Forskaren Michael Martin (till höger) tillsammans med doktoranderna Loris Mazzaferro och Cameron Kennet.
Forskaren Michael Martin (till höger) tillsammans med doktoranderna Loris Mazzaferro och Cameron Kennet.Foto: Joey Abrait

Prova Di Digitalt 3 mån för bara 197 kr

Därefter tillsvidare med 30% rabatt, endast 349 kr/mån (ord.pris 499kr/mån) i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Prenumerera utan bindningstid? Klicka här

Det här ingår i din prenumeration:

  • Nordens största affärstidning i digitalt format
  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
  • Tillgång till alla låsta artiklar
  • E-tidningen redan kvällen före
  • Di Weekend - Lyxiga livsstilsmagasinet digitalt

Prova Di Digitalt 3 mån för bara 197 kr

Ditt erbjudande

Di Digitalt

Därefter tillsvidare med 30% rabatt, endast 349 kr/mån (ord.pris 499kr/mån) i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Prenumerera utan bindningstid? Klicka här

  • Nordens största affärstidning i digitalt format
  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
  • Tillgång till alla låsta artiklar
  • E-tidningen redan kvällen före
  • Di Weekend - Lyxiga livsstilsmagasinet digitalt

Hoppsan! Vi hittar inte adressen.

Stämmer något av alternativen nedan? Gå annars tillbaka och ändra adressen manuellt.

Betala som
Välj betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News AB:s personuppgiftspolicy. Bonnier News AB ansvarar för kundrelationen samt för behandlingen av dina personuppgifter.

Dagens industri är en del av Bonnier News.

Innehåll från Sveriges GrisföretagareAnnons

”Svenskt fläskkött är givet även i framtidens kostcirkel”

Matbild fotograf: Martin Hultgren. Johan Eriksson, ordförande i Sveriges Grisföretagare. Porträttfoto fotograf: Emma Sonesson, Jordbruksaktuellt.
Matbild fotograf: Martin Hultgren. Johan Eriksson, ordförande i Sveriges Grisföretagare. Porträttfoto fotograf: Emma Sonesson, Jordbruksaktuellt.

De senaste decennierna har svensk grisproduktion sänkt sin klimatpåverkan med 20 procent. Och det finns potential för ytterligare stora sänkningar, visar en ny rapport. *

– Vi förstår mer och mer att svenskt fläskkött har framtiden för sig, säger Johan Eriksson, ordförande i Sveriges Grisföretagare.

Hur ser framtidens mat ut? Vad ska nästa generation och generationen efter det ställa på bordet? 

Några saker vet man: den behöver vara näringsrik, resurseffektiv – och till större del producerad i Sverige. Klimatförändringar och geopolitiska omvälvningar driver utvecklingen, som innebär att svensk livsmedelsproduktion behöver växa. Extremväder och vattenbrist påverkar redan nu livsmedelsproduktionen i södra Europa, och drabbar allt oftare viktiga produktionsområden i regionen. Norra Europa – och Sverige – kommer därmed att behöva öka sin produktion, så resurseffektivt och med så låg klimatpåverkan som möjligt.

Mellan 2005 och 2020 har den svenska grisnäringen minskat sitt klimatavtryck med 20 procent, enligt en livscykelanalys från RISE. En färsk rapport från Lantmännen** visar på att svensk grisproduktion har möjligheter att minska sitt klimatavtryck med ytterligare 56 procent. Många grisproducenter är redan på god väg.

– Här är fodret en absolut nyckel. Många av oss odlar spannmål och baljväxter som grisarna äter, vilket både minskar klimatavtrycket och gör oss mindre känsliga för internationella foderpriser, säger Johan Eriksson, ordförande i Sveriges Grisföretagare och grisproducent.

Svensk grisproduktion ett kretslopp

Idag är svensk grisproduktion ett avancerat cirkulärt system, där grisens gödsel används för odling men också till att bli biogas. Restprodukter från livsmedelsindustri och jordbruk blir grisfoder och i princip allt på grisen tas tillvara.

– Det är inte alla som vet att svenska grisgårdar redan idag är ett resurseffektivt kretslopp. För varje år investerar fler grisföretagare i egna biogasanläggningar till exempel. Men det viktigaste för klimatet och hållbarheten är faktiskt att grisarna mår bra. Friska grisar ger högre produktion och mindre svinn i alla delar av processen, säger Johan Eriksson.

Trumfkortet: djur som mår bra

Sverige har länge legat långt fram när det gäller djuromsorg och djurhälsa. Svenska grisar har knorren kvar och har mer plats att röra sig på. Det är också en av anledningarna till att svenska grisproducenter har haft jämförelsevis höga kostnader***. Men det är också något som konsumenterna värdesätter. Idag står det svenska grisköttet för 82 procent av svenskarnas konsumtion av fläskkött, och efterfrågan är större än så. 

– Allmänhetens förtroende är nyckeln till en stabil efterfrågan, som gör att vi kan investera i ännu smartare produktion. Därför är det svenska grisköttet verkligen en framtidsföda. Det finns bra förutsättningar även för våra barnbarnsbarn att få äta näringsrik mat som smakar gott, säger Johan Eriksson.

Läs mer om svenskt fläskkött 

Läs mer om svenskt kött 

Källhänvisning

* https://ri.diva-portal.org/smash/get/diva2:1516404/FULLTEXT03.pdf 

** ”Framtidens jordbruk: Grisproduktion”, december 2024, Lantmännen

*** ”Internationella rapporten 2024”, Gård- och djurhälsan, LRF

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sveriges Grisföretagare och ej en artikel av Dagens industri