Nyligen meddelade regeringen att den vill riva upp den nuvarande lagstiftningen om kamera­övervakning och i stället göra det mycket enklare för myndigheter att övervaka befolkningen på allmän plats. Bland annat föreslås att kravet på tillstånd för kamera­övervakning helt tas bort, att övervakning ska tillåtas på fler platser – även där det inte finns någon högre risk för brott – och att polisen ska kunna undvika att informera om att kamera­övervakning sker. Det är en långt­gående förskjutning av den medborgerliga integriteten som dessutom har en väldigt begränsad empiri. Kamera­övervakning framstår ofta som en enkel lösning på brottslighet och ordnings­störningar. Men i realiteten riskerar det att leda till betydande intrång i den personliga integriteten och skapa ett samhälle där medborgarna ständigt är under bevakning. En grund­läggande förutsättning för ett demokratiskt samhälle är att medborgare kan röra sig fritt utan att känna sig övervakade av staten. Detta är avgörande för att delta i det offentliga samtalet och uttrycka sina åsikter. Om människor upplever sig vara under ständig kamera­övervakning finns det en risk att de censurerar sig själva, vilket skulle skapa en klyfta mellan medborgare och det offentliga.

Vi är mitt inne i årets mest intensiva shoppingperiod. Åtskilliga är de näringsidkare som lurar konsumenter genom att inte leva upp till Prisinformationslagen. Den som ska skydda konsumenter från fuskreor.