På fredagen blir det molnigt och regnskurar med friska vindar och temperaturer omkring 12 grader.

1916 bildades Halmstads stålverk i sin ursprungliga form, även om mycket har förändrats sedan dess. Sedan 2007 ägs anläggningen av den spanska koncernen Celsa group. Numera tillverkas dock inget stål här. Det kommer i stället från Celsa groups stålverk i Mo i Rana, Norge.

Järnverket med stålproduktion lades ner 1992 i Halmstad, och då köpte Höganäs själva stålverket och smältugnen. I dag är de två företagen grannar med varandra.

Hos Celsa steel service bearbetas numera stålet från Norge – som är till hundra procent baserat på skrot – till olika typer av armeringslösningar som behövs i byggindustrin.

Omsätter över en miljard

I Sverige finns tre sådana här tillverkningscenter, i Halmstad, Västerås och Vännäs. Av dessa tre är Halmstad den största enheten, med 160 anställda och en omsättning på cirka 1,1 miljarder kronor 2023.

Nu har företaget alltså investerat i nya maskiner till två nya produktionslinjer som ger en helt annan effektivitet, kapacitet och flexibilitet i tillverkningen av så kallade armeringsnät.

– Med de nya linjerna är planen att vi ska gå upp i fler skift, och då kommer vi att behöva nyanställa, främst maskinoperatörer, säger vd Håkan Magnusson och fortsätter:

– Inledningsvis blir det fem personer. Vi är just nu inne i en fas där det inte byggs så mycket bostäder i Sverige, men när den marknaden vänder räknar vi med att behöva ytterligare tio personer.

Nya solpaneler

Håkan Magnusson beskriver det som att företaget har tre marknader att leverera till: bostad, offentliga och kommersiella fastigheter samt till infrastruktur.

– Bostadsmarknaden har minskat kraftigt de senaste åren, men samtidigt har vi kunnat ställa om genom att fokusera mer på de två andra segmenten. På alla ställen där betong behövs, behövs det också armering.

Nyligen kom också 700 nya solpaneler på plats hos Celsa steel service, som ska täcka cirka tio procent av anläggningens elförbrukning varje år.

– Vi förbrukar mellan fem och sex miljoner kilowattimmar per år, och de här nya panelerna kommer att producera cirka 500 000 kilowattimmar årligen, säger Håkan Magnusson.

– Hållbarhet är en väldigt viktig del av vår strategi. Det här blir ett sätt att minska vår påverkan på omgivningen, och dessutom kommer vi på sikt att tjäna på det ekonomiskt.

LÄS OCKSÅ: Järnverket firar 100 år

TEXT

Karin Bergh

kb@hallandsposten.se

Följ

BILD

Jari Välitalo

jv@hallandsposten.se

Följ

För drygt ett år sedan var det premiärdags i Malmö. Därefter blev det 70 ”superföreställningar” av musikalen ”De' e' det här vi kallar kärlek”, innan den drog vidare.

– Det har varit en extremt kul resa som började i Malmö, där folk stod upp och jublade efter varje föreställning. Sen när vi flyttade till Göta Lejon i Stockholm så hade vi ny dekor med led-skärmar där den fiktiva staden blev ännu mer elektrisk. Så det är en jäkla härlig resa, säger Lasse Holm.

En enorm låtkatalog

Under nästan tre timmar bränner ensemblen av 22 hits, så med över 800 låtar i Lasse Holms katalog gäller det att kunna ”kill your darlings”, berättar han.

– Det är bara hits med, och det är inte många som kan matcha den här katalogen. Det är i så fall ”Mamma mia”. Sen vet jag inte om någon kan leverera 22 hits under tre timmar likt vi gör. Publiken kan alla texterna och det är en otrolig upplevelse.

Idén till musikalen kommer från Lasse Holm och Torgny Söderberg, som bland annat har skrivit melodin till låten ”Diggi loo diggi ley” som bröderna Herrey vann Melodifestivalen och Eurovision Song Contest med 1984. Musikalens manus är skrivet av Ingela ”Pling” Forsman och Monica Forsberg, som båda står bakom flera av de mest kända schlagerlåtarna.

– Jag har sett föreställningen så många gånger och den förädlas hela tiden. Det lilla molnet över är att Torgny inte längre finns med oss. När vi stod där på premiären så sa vi att ”Nu vet vi att Torgny mår bra”. Så det känns fantastiskt kul att få uppleva det här och nu laddar vi inför en väldigt trevlig vårturné, säger Lasse Holm.

Utöver att publiken kan förvänta sig allsång beskriver Lasse Holm handlingen som allt från glädjefylld och dramatisk till euforisk.

Mycket humor

Föreställningen utspelar sig i den fiktiva lilla staden Målinge, där SVT storsatsar med den största talangtävlingen någonsin. Alla i staden förbereder sig inför det som ska sätta staden på kartan.

I huvudrollerna finns bland annat sångerskan Elisa Lindström som spelar hotellägaren Bella. Som tv-producenten Alexander Hermelin, som ska sparka liv i schlagertrenden igen, hittar vi Magnus Skogsberg, skådespelare som syns bland annat i Ica-reklamen.

– Det är en jätterolig föreställning att spela, säger Elisa Lindström, som själv har deltagit i Melodifestivalen tre gånger.

– Hans Marklund som regisserar har gjort mycket mellonummer, så han kan det här. Hela andan är som en melodifestival med de härliga invånarna som ska göra sina nummer. Så det finns mycket fläktar och allt annat som är mello, och med det mycket humor.

Vad kan publiken förvänta sig?

– Det är väldigt lyxigt att låtarna bär föreställningen och driver det hela framåt. Publiken kan varenda låt, och det är alltid folk som ställer sig upp och dansar. Nu i helgen var det en äldre kvinna som hade lite svårt att stå, men även hon ställde sig upp och dansade med glädjetårar i ögonen. Så det vi gör är viktigt och visar hur musikens kraft kan fylla folk med glädje, säger Elisa Lindström.

Kollegan Magnus Skogsberg beskriver sin karaktär som en storstadsidiot som blir kär i landsbygden. Och likt Elisa Lindström kan han garantera att föreställningen framkallar glädje.

– Man kan komma hit och glömma bort allt annat i tre timmar och bara bubbla av glädje och eufori. Man får sjunga med och det är en historia som grabbar tag i en, berättar han och tillägger:

– Alla som har sett den kommenterar efteråt hur glädjen sitter kvar. Jag vet inte om det bara är en musikal eller om det kan klassas som friskvård. Och nu längtar vi ut i landet till alla som ännu inte haft möjlighet att se föreställningen, det ska bli jättekul!