En sydlig vind för med sig en stark kemisk odör från den svarta skorstenen som höjer sig över området. Vi bestämmer oss snabbt för att röra oss bort från vindriktningen och rökgaserna. 

Lite längre bort ringlar en bäck från anläggningen och vidare ut i den natursköna brottsjön Söderhavet. 

Vattnet är färglöst och luktar inte – men rymmer ett osynligt hot.

Inga varningsskyltar

Peter Lindvall bor bara 800 meter från Fortums anläggning i Kvarntorp och ser med oro på hur bolagets verksamhet för miljöfarligt avfall expanderat de senaste åren.

Han och andra som vet vilka ämnen som hanteras på orten skulle aldrig få för sig att äta fisk från närliggande vattendrag. I sjön Söderhavet har abborrar visat sig ha så höga halter av det förbjudna och mycket hälsofarliga ämnet PFOS  att länsstyrelsen först misstänkte att det blivit fel i mätprocessen. 

– Men det vet inte förbipasserade eller turister som kommer hit för att fiska och vistas i naturen, säger Karin Lindqvist Kax, en annan Kumlabo som engagerat sig i hur avfallsverksamhet påverkar omgivningen.

På sin hemsida avråder kommunen från att äta vildfångad fisk från vattendraget där Fortum har sitt utlopp. Men några varningsskyltar på platsen syns inte till, trots att invånarna efterfrågat dem i flera år.

– Vi har blivit uppmärksammade på detta och ska se till att det åtgärdas innan fiskesäsongen drar igång, säger Erika Andersson, miljöchef i Kumla och Hallsbergs kommuner, till Dagens ETC. 

Kan orsaka cancer

170 000 kubikmeter. Så mycket dag- och lakvatten uppskattas varje år rinna ut från avfallsanläggningen i Kvarntorp, enligt en rapport från Sweco.

Vattnet har först strömmat igenom anläggningens reningsverk, men filtren fångar inte upp kemikalier i ämnesgruppen PFAS, där PFOS ingår. 

Trots att exponering för PFAS kan orsaka cancer, leverskador och många andra sjudomar får bolaget fortsätta släppa ut dem i natur och ekosystem. Enligt det senaste miljötillståndet har anläggningen fram till år 2026 på sig att presentera en åtgärdslösning.

Problemen med PFAS-läckage har tidigare uppmärksammats av P4 Örebro och bekräftas av handlingar Dagens ETC begärt ut. 

Fortum skriver i sin senaste miljörapport till Länsstyrelsen att PFOS-nivåerna varit ”markant förhöjda” i bolagets grundvattenbrunnar förra året, men utan att förklara varför eller redovisa några siffror.

Samtidigt har anläggningen under senare år anlitats av statliga myndigheter för att förstöra stora mängder högkoncentrerat PFAS-avfall. Mer specifikt handlar det om det ökända brandskummet, vår mest kända källa till PFAS-föroreningar.

Tanken är att giftskummet ska oskadliggöras i Fortums ugn där farligt och svårnedbrytbart avfall eldas i särskilt höga temperaturer. Anläggningen är den enda i Sverige med tillstånd att hantera släckmedlet som räddningstjänster och myndigheter nu gör sig av med.

Men metoden är ifrågasatt när det gäller PFAS-avfall.

– Det finns inte tillräcklig med studier om hur PFAS förstörs vid förbränning och var det hamnar, säger Lutz Ahrens, professor i organisk miljökemi på SLU.

Det här skapar oro bland invånare:

– Ämnena är extremt rörliga. Hur mycket sprids vidare i miljön? Och vad gör det med oss som bor här? säger Karin Lindqvist Kax, som via sitt engagemang i lokalpolitiken försöker få kommunledningen att agera i frågan. 

Kritiken har tilltagit sedan det framkommit att insamlat brandsläckmedel vid två tillfällen läckt rakt ut från anläggningens lagringsutrymmen.  Exakt hur mycket som rann ut innan läckagen stoppades vet inte bolaget. 

3000 liter brandskum

Bara under de senaste fyra åren har nästan 3000 ton toxiskt släckmedel fraktats till Kvarntorp. Jämfört med 2020 har den totala årliga mängden ökat med nästan 300 procent. 

Skummet kommer inte bara från svenska verksamheter utan även från Norge, som enligt Fortum saknar en metod för att oskadliggöra släckmedlet. 

Bolaget får alltså betalt för att förstöra PFAS-innehållande brandskum. Samtidigt läcker  samma farliga ämnen rakt ut i miljön. 

Bilden går inte ihop. 

Under flera veckor försöker Dagens ETC få ta del av resultaten av de PFAS-prover som bolaget enligt egen utsago tar av det vatten som lämnar anläggningen. Men Fortum delar inte med sig av några siffror.

Varken kommunen eller tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen säger sig ha gjort några färska provtagningar i närliggande vattendrag. De senaste mätresultat vi får tillgång till är från 2021. 

– Vi har inte en helhetsbild av i vilka halter PFAS och PFOS förekommer i området idag. Vi får inte resultaten från Fortum kontinuerligt, säger Malin Ahlm, enhetschef för Miljöskydd vid Länsstyrelsen Örebro. 

När vi inte kommer längre beslutar vi oss för att ta egna vattenprover via det certifierade laboratorieföretaget Eurofins.

Tar egna vattenprover

Lennart Tjäderbäck, som bor på en gård söder om anläggningen, visar oss de misstänkt förorenade vattendragen. Han har bott hela sitt liv i Kvarntorp och känner till området bättre än de flesta. För länge sedan utförde han själv arbete på den avfallsanläggning som många nu fruktar förorenar miljön. 

– Här rinner Fortums vatten, utbrister han och pekar på en bäck som ser ut som vilken som helst. 

Efter att ha tagit flera prover från olika vattendrag i området skickar vi iväg dem till Eurofins laboratorium i Linköping. 

Analysrapporterna som dimper ner i mejlkorgen några veckor senare visar att Peter, Karin, Lennart och andra boende i trakten har starka skäl till sin oro. 

Men det gäller egentligen oss alla. 

De provtagna vattendragen leder nämligen vidare till Kvismare kanal som i sin tur rinner ut i Hjälmaren och Mälaren – dricksvattentäkter för miljontals svenskar.

Osäker slutförvaring

”Fortum erbjuder hållbara nyckelfärdiga lösningar av högsta kvalitet för behandling av farligt avfall och säkerställer en trygg sluthantering.”

Den som googlar på Fortum recycling & waste möts av betryggande ord. Men någon säker slutförvaring för miljöfarliga PFAS-ämnen erbjuder inte bolaget.

Våra vattenprover tyder istället på att problemet med PFAS-läckage är betydligt större än vad som tidigare varit känt.

Vissa PFAS-grupper har mätvärden på tusentals nanogram per liter i det vatten som leds bort från anläggningen. Det gäller även ett av de mest toxiska av dem: PFOS.

Vi jämför med en PFOS-halt från 2021, som redan då låg skyhögt över gällande gränsvärden, och inser att det nu handlar om nästan fem gånger så höga halter.

På grund av de höga mätvärdena har den övre gränsen i rapporteringsskalan som Eurofins generellt använder för den här typen av tester höjts.

Mattias Öberg, forskare på Karolinska institutet och en av Sveriges främsta toxikologer, konstaterar att PFAS-nivåerna i våra vattenprover är alarmerande.

– När man ser de här siffrorna blir man orolig. PFAS är ju inte bara långlivat, det är också rörligt. Det följer med vidare ut i naturen, i ekosystemen, och in i djur och människor, säger han.

Experten reagerar på siffrorna

Sänkta gränsvärden

För att ge en tydligare bild av hur höga värden det handlar om kan vi göra en jämförelse med det kommande gränsvärdet – alltså den nivå som anses säker – för PFAS 4 i dricksvatten. 

PFAS 4 är en grupp ämnen som tillhör den bredare kategorin av PFAS, kända för sin extremt långa nedbrytningstid och negativa miljöhälsoeffekter. 

Lagstiftare har nu beslutat att drastiskt sänka säkerhetsgränsen för PFAS 4 i dricksvatten vilket gör att många svenska kommuner tvingas investera i dyr reningsteknik. I Sverige ligger den nya maxgränsen på fyra nanogram per liter, medan Danmark har infört en ännu striktare gräns på två nanogram per liter. I bäcken vi provtagit ligger nivån på 2500 nanogram per liter. 

– Om det här var dricksvatten hade en vuxen människa inte kunna dricka mer än en matsked per dag, och för ett barn handlar det om en tesked, säger Mattias Öberg. 

”Ska vi bli nästa Kallinge?”

Han har känt till att deponier kan vara en källa till PFAS-föroreningar, men säger att han aldrig tidigare sett så här höga halter. Mattias Öberg jämför dem med vad som tidigare påvisats i vattendrag nära kända förorenade platser, som i Kallinge där invånarna fick sitt dricksvatten förgiftat av Försvarets brandövningar.

– Det är väldigt höga nivåer jämfört med vad vi vet är säkert.

De invånare Dagens ETC varit i kontakt med reagerar starkt när de får ta del av provsvaren. 

– Man börjar ju undra hur halterna ser ut i våra kroppar, och om det är säkert att äta det vi odlar. Ska vi bli nästa Kallinge? Någon måste dra i nödbromsen, säger Peter Lindvall.

Karin Lindqvist Kax instämmer: 

– Det obehagligaste är att hotet är osynligt. När det brinner ser man röken och vet att den är giftig att inandas. Men här sipprar PFAS helt obemärkt ut i vattendrag och kanske i luften vi andas. Vi förgiftar hela generationer. Det är fruktansvärt, säger hon. 

– Jag hoppas att man nu vågar säga: ”Det här blev fel och vi ska något åt det.”

Det här är PFAS:

• PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och kallas ibland också för högfluorerade ämnen. De är syntetiskt framställda och är mycket svårnedbrytbara. 
• Idag uppskattas det finnas omkring 15 000 PFAS-ämnen, varav enbart två (PFOS och PFOA) är förbjudna inom EU. 
• De första PFAS-kemikalierna började produceras på 1950-talet av kemijätten Dupont som tillverkade teflon. Sedan dess har de används i olika textilier, läder och pappersförpackningar på grund av sina fett-, smuts- och vattenavvisande egenskaper. Ämnena förekommer också i en rad andra produkter, däribland smink, solkräm, hushållsprodukter och brandskum.
• Studier har visat samband mellan PFAS och flera allvarliga sjukdomar såsom cancer, sköldkörtelproblem, leverskador och fosterskador. I takt med att ämnenas negativa effekter blivit mer kända har gränsvärden och normer för vilka nivåer som anses säkra i dricksvatten, livsmedel och vattendrag sänkts. 
• I Sverige har PFAS uppmärksammats främst på grund av utsläpp från brandskum. Bara några liter av släckmedlet kan förorena en mindre orts dricksvatten. Därför har MSB och Naturvårdsverket nyligen bekostat en insamling och destruktion av räddningstjänsternas brandskum med PFAS. Skummet har hamnat i Kumla och Fortums förbränningsugn.

PFAS i isbjörnar

Idag är PFAS så spridda i miljön att i princip alla människor har det i blodet. Även i isbjörnar i Arktis har de miljö- och hälsovådliga ämnena hittats. 

Många hoppas därför på den lagstiftning som nu tröskas inom EU och som – om den blir verklighet – skulle innebära förbud av över 10 000 olika PFAS som industrier i dag använder sig av.

Tills dess är tanken att kemikalierna som redan finns ute i samhället ska fångas upp i reningsfilter eller oskadliggöras via exempelvis förbränning. 

– Men era vattenprover visar tydligt att avfallshanteringen inte fungerar så som det är tänkt, och det är allvarligt. I det här fallet är det också anmärkningsvärt att Länsstyrelsen och kommunen inte säger sig ha haft koll på vilka halter som läcker ut, säger Mattias Öberg.

Miljöbrottsling på rymmen

Han liknar anläggningen för miljöfarligt avfall vid ett högsäkerhetsfängelse.

– Då vill du inte att brottslingarna ska kunna gå ut och in hur som helst. Men i det här fallet tycks ett av våra allvarligaste miljögifter helt fritt ta sig ut i miljön där vi vistas.

Dagens ETC har under flera dagar försökt få en intervju med Fortum recycling & waste:s vd Jessica Cedervall. Hon har nekat telefonintervju och istället valt att ge några generella kommentarer på ett urval av våra frågor via mejl.

Här redovisas en del av svaret:

”Vår verksamhet omfattas av stränga tillstånds- och myndighetskrav som styr vår dagliga verksamhet och vi använder bästa tillgängliga teknik för att minimera utsläpp.   

Vi har ett utredningsvillkor i vårt tillstånd att undersöka PFAS och även andra ämnen i utgående vatten och har löpande kontakt med myndigheterna för att hålla dem uppdaterade i arbetet. Inom ramen för utredningsvillkoret genomför vår forskningsavdelning försök för att hitta rätt kombinationer av reningsmetoder för vårt vatten. I enlighet med kravet i utredningsvillkoret ska vi redovisa resultatet 2026 till myndigheten och då även föreslå gränsvärden för våra utsläpp. I dagsläget finns inga gränsvärden i vårt tillstånd för utsläpp av PFAS men allmänna hänsynsregler gäller. 

Vårt utgående vatten från anläggningen leds till recipienten Söderhavet, vilket är ytvatten. I det här området tas dricksvatten från grundvatten, på större djup. Vi har informerat myndigheterna om de förhöjda halterna av PFAS vi sett vid enskilda tillfällen i närliggande grundvatten i anslutning till vår anläggning.”

Bolaget skriver också att de inte vill kommentera Dagens ETC:s vattenprover eftersom de vill få ”bättre underlag” om var de tagits. Detta trots att de har fått allt tillgängligt underlag och vet att högst halter återfinns i samma bäck som leder bort anläggningens vatten till Söderhavet. Enligt flera experter vi talat med kan det inte vara andra verksamheter än den Fortum bedriver som ligger bakom de höga PFAS-halterna i denna bäck.