En av Region Skånes vaccineringsaktörer, bolaget MACC People, blev på fredagen föremål för en hackerattack.

Företaget stängde ned sina system i samband med attacken.

– Det innebär att det kan komma att ta lite längre tid när vi väl ska utföra vaccinationerna, säger Stefan Olsson, kommunikationschef på MACC People, till SVT.

Sjukhusläkaren uppmärksammade i ett reportage i flera delar i vintras hur cyberhot riktas mot sjukvården. Här kan du ta del av det.

Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet, har deltagit som expert i utredningen om sjukvårdens beredskap för Läkarförbundets räkning. I stort är förbundet positivt till de förslag som utredningen lägger fram. Sveriges kommuner och regioner (SKR) är däremot negativt inställt till att Socialstyrelsen föreslås få ökade befogenheter och även i fredstid kunna omfördela resurser.

Regeringens utredare juristen Åsa Kullgren lämnade i slutet av mars det andra delbetänkandet i utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap. Betänkandet föreslår bland annat ett system med lagerhållning av sjukvårdsprodukter i fyra nivåer, samt att Socialstyrelsen ska få större ansvar och möjligheter att prioritera och omfördela sjukvårdsprodukter på nationell nivå.

Flera remissinstanser är positiva till förslagen. Läkarförbundet ser tydliga fördelar med att Socialstyrelsen ska ha ansvaret för försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvården och ta ​ett tydligare statligt ansvar med nationell överblick, som gör att de självstyrande regionerna måste samarbeta mer. Förbundet välkomnar också förslagen att beredskapsapotek ska etableras och att en ny lag för lagerhållningsskyldighet införs.

Läkarförbundet ger även tummen upp till förslaget att hälso- och sjukvårdslagen ska slå fast att sjukvården även i olika typer av kriser ska ha tillräcklig kapacitet att bedriva vård som inte kan vänta.

– Det är viktigt med nationell styrning både i krig och fredstid. Det har inte minst pandemin visat. Att vi har beredskap för inte bara krig och pandemier utan också större olyckor och andra kriser är viktigt för förtroendet för vården. En högre baskapacitet kommer också att främja hela vårdens innehåll och utveckling förstås, säger Karin Båtelson och fortsätter:

– Däremot har vi påpekat att begreppet vård som inte kan anstå måste förtydligas. Vi vill inte ha 21 olika tolkningar på det.

SKR anser å sin sida att förslaget om att Socialstyrelsen även i fredstid ska kunna omfördela resurser skulle påverka det kommunala självstyret och beredskapsarbetet på ett negativt sätt.

Samtidigt hörs kritik mot förslagen om beredskapsapoteken och nya lagerkrav. Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening, anser att införandet av särskilda beredskapsapotek riskerar att minska tillgängligheten till apoteksservice när krisen inte är där och medföra dubbla apotekssystem som kan inverka negativt på konkurrensen på marknaden och i slutändan på apotekskunderna.

– Det är bättre att skruva upp nivån litegrann på alla håll. Det ger en bättre beredskap, som fungerar bra både i normalläget och när krisen kommer.

Oron för vården och patienterna gör att väntetider, vårdplatser och personal är brännande frågor. Sjukhusläkarna bör samtidigt sticka hål på luddiga ”förbättringsprojekt” och ”omställningar”, arbeta för att garantera läkares fortbildning och rätt till betald övertid, samt driva frågan om lönetillägg för läkare som slitit hårt i pandemin.
Sjukhusläkarna har ställt frågor till förtroendevalda lokalt för att få en uppdatering om vilka problem de prioriterar inför hösten och vad de anser att yrkesföreningen kan göra.

– Jag är enormt bekymrad över väntetiderna. På SKR:s hemsida kan man se hårresande långa väntetider för både första besök och tid till åtgärd efter beslut. Vad det innebär för enskilda patienter vill man inte ens tänka på, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna.

– Det hjälper inte att piska personalen ännu mer. Professionen måste själv få tänka kring vilka arbetssätt som är bäst och stimulera överenskommelser lokalt som passar arbetstagarna. Det går inte att toppstyra med samma regler och avtal rakt överallt – situationen är inte lika för alla. Privata alternativ måste också användas mer.

Hon fortsätter:

– Det finns också otroligt många som är vårdutbildade och som har valt att lämna vården helt eller jobba med andra uppgifter. Lokalt kan man se över strukturer och morötter så att de kommer tillbaka. Det handlar inte minst om bra lönevillkor och bra arbetsförhållanden med flexibla lösningar. Det är en enorm samhällsresurs som vi måste hämta tillbaka.

Per Hintze, sekreterare i Sjukhusläkarna Jönköping, kompletterar med att han anser att Sjukhusläkarna måste fortsätta att ställa kritiska frågor och ifrågasätta luddiga ”förbättringsprojekt”.

– Följdfrågor måste ställas till de chefer, tjänstemän och vårdutvecklare som pratar i vaga termer om hur ”nya smarta arbetssätt”, ”värdebaserad vård” eller ”AI” ska lösa problemen. Vi måste ställa krav på prioritering vid resursbrist, det vill säga kräva besked även om vad som ska prioriteras bort. Vi bör också verka för att större andel av regionernas anställda ska arbeta inom kärnverksamheten.

Bengt von Zur-Mühlen, förste vice ordförande i Sjukhusläkarna och styrelseledamot i Sjukhusläkarna Uppsala, framhåller vårdplatsbristen och vikten av att slå vakt om sjukhusens resurser som den fortsatt mest brännande frågan.

– Om vaccinationstakten består, nya vaccin och nya läkemedel mot corona kan utvecklas kvarstår ändå problemet med att antalet vårdplatser på svenska sjukhus under årtionden successivt minskat. För oss sjukhusläkare är det dessutom en kamp i motvind när politiken vill flytta resurser från sjukhusen till primärvården under benämningen ”Omställningen”. Jag tycker att man utöver ändrade arbetssätt i primärvården först behöver investera nya reformpengar och få den verksamheten på rull innan man naggar på sjukhusens resurser.

Viktigt att det inte resulterar i en ökande problematik med oregistrerad, och obetald, övertid. Tomas Haapaniemi, ordförande i Sjukhusläkarna Uppsala

Tomas Haapaniemi, ordförande i Sjukhusläkarna Uppsala, är inne på en liknande linje angående vårdsplatsbristen. Han betonar också att covid-belastningen på sjukvården är en stor osäkerhetsfaktor inför hösten samtidigt som Akademiska sjukhuset är mitt uppe i sitt största sparbeting någonsin.

– I läkarfackligt perspektiv är det viktigt att det inte resulterar i en ökande problematik med oregistrerad, och obetald, övertid för läkare. Sjukhusläkarna i Uppsala län kommer att bevaka frågan.

Sparbetinget har även kraftigt beskurit fortbildningen för läkare på Akademiska sjukhuset. Redan före pandemin drogs fortbildningsbudgeten ”tillfälligt” ner till en bråkdel av tidigare medel, trots att sjukhuset har som devis att ”vara det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna”.

– En av höstens viktigaste uppgifter för Sjukhusläkarna lokalt blir att påminna arbetsgivaren om att detta bland annat förutsätter att fortbildningen för läkare restaureras till en nivå som är adekvat för ett universitetssjukhus, säger Tomas Haapaniemi.

Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, lyfter fram att det största bekymret inför hösten är att personalen är trött och slutkörd. Risken finns att kollegor blir sjukskrivna eller säger upp sig, vilket i sin tur leder till ännu längre köer för patienter som aldrig når fram. Det handlar ju om patienter och människor och inte om pinnar i statistiken.

Vad kan Sjukhusläkarna göra i dessa frågor?

– Sjukhusläkarna belyser och talar om styrkor och svagheter i olika samverkansmöten med arbetsgivaren. Under dessa covid-år har vi visat att vi kan kroka arm för patienternas bästa, men vi måste framför allt kunna bedriva en tillitsbaserad vård, ha bra arbetsvillkor med bra arbetsmiljö, bättre ersättningar, mindre detaljstyrning, bättre möjlighet till utveckling och fortbildning, för att kunna åstadkomma detta.

Sjukhusläkarna är den största yrkesföreningen inom Läkarförbundet med cirka 20 000 medlemmar. Föreningen organiserar specialistläkare inom sjukhusspecialiteter på sjukhus och i öppenvård, samt läkare med delade anställningar mellan universitet och sjukhus.

Utifrån sin gedigna kompetens har föreningen goda förutsättningar att fortsätta påverka beslutsfattare, både genom opinionsbildning och genom att vara drivande inom förbundet och andra organ. Det understryker Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna Stockholm och styrelseledamot i Sjukhusläkarna.

– Vi har ju under lång tid drivit på för att staten ska ta ett större ansvar för sjukvården. Regionerna klarar inte av att bedriva sjukvård. Vi kan fortsätta ligga på och driva vår politik.

Vi kan understryka vikten av privata kompletteringsalternativ. Sten Östenson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna

Magnus Hellström, som också sitter i styrelsen för Sjukhusläkarna respektive Sjukhusläkarna Stockholm, säger därtill att ett stort problem lokalt för närvarande är de öppna kontorslandskapen. Ledningen på Karolinska universitetssjukhuset planerar att placera cirka 200–250 läkarkollegor på en begränsad yta utan möjlighet att få ett eget skrivbord.

– För mig känns det viktigt att denna hantering och process följs i medier och att de negativa konsekvenserna lyfts fram. Det vore mycket olyckligt om NKS-modellen skulle bli normgivande.

Under pandemin har vissa regioner beslutat om extra lönetillägg eller andra särskilda ersättningar till läkare och annan vårdpersonal som arbetat i covid-vården, medan andra inte har gjort det. Sten Östenson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna respektive Sjukhusläkarna Östra Skåne, anser att yrkesföreningen bör arbeta för att arbetsgivarna ska ge narkosläkare, infektionsläkare och akutläkare ett år med extra lönetillägg som belöning för att de har räddat Sveriges coronapatienter.

– De ska kunna gå ner i arbetstid några månader. Vi kan också understryka vikten av privata kompletteringsalternativ så att patienter inte behöver vänta på sjukvård, samt lagstifta som i Danmark.

David Hellsten, ordförande för Sjukhusläkarna Umeå, säger att den stora frågan inför hösten och framåt är bristen på sjuksköterskor.

– Det måste ledningen ta hand om. Det vi i Sjukhusläkarna kan göra är att berätta om vilka mål och förväntningar som vi har.

Sjukhusläkarna har gjort nedslag, från Umeå i norr till Kristianstad i söder, och ställt frågor till sjukhusläkare för att få en bild av hur sommaren har sett ut på sjukhus runt om i landet. Och det är ingen munter läsning: På vissa sjukhus har sommarperioden varit ovanligt tuff, medan situationen på andra håll har varit mer genomsnittligt svår.

– Man kan inte skylla på pandemin, för vi har fått likadana svar varje höst. Det är alarmerande att man anser att sommaren är ”normalt svår” trots pandemin. Väljare måste ifrågasätta regionernas styrning. När man tydligt uttalar att man inte jobbar efter patientens medicinska behov utan efter hur många vårdplatser man har måste det till förändring, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna.

I Göteborg har patienter ibland varit på akuten i mer än 24 timmar, vilket skapat patientsäkerhetsrisker och etisk stress för personalen. Det säger Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg och styrelseledamot i Sjukhusläkarna.

Vårdplatsbristen i regionen har varit skriande i decennier, ett faktum som blir än mer tydligt under sommarperioden på grund av personalbristen. I sommar har antalet vårdplatser, grovt sett, legat på samma låga nivå som förra året. Antalet covid-19-patienter har varit lägre än ifjol. Däremot har Sahlgrenska universitetssjukhuset under juni och juli haft cirka 170–175 sökande per dygn på akuten, vilket är cirka 30 procent mer jämfört med motsvarande period år 2020.

– Vi har haft nästan ständiga överbeläggningar och utlokaliseringar på alla sjukhusen i regionen, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

På Länssjukhuset i Sundsvall har läkare i större utsträckning än förra året blivit inblandade i beslut som inte handlar om bästa behandling utan om suboptimering. Det säger Ville Sjögren, vice ordförande i Medelpads läkarförening och medlem i Sjukhusläkarna.

Lokalt har sommaren varit pressad med värre neddragningar av vårdplatser och fler sammanslagna avdelningar än ifjol. Platsbristen har bland annat lett till att patienter som borde ha vårdats på sjukhuset har transporterats till andra sjukhus i regionen.

– Bristen på vårdplatser har gradvis lett till att man accepterar att skriva ut patienter som inte är färdigbehandlade, eller slår knut på sig för att inte lägga in patienter som man inser behöver en sjukhusplats. Under sommaren har det varit tydligt inom flera specialiteter att primärjourerna på akutmottagningen pressas mellan patientbehoven och platsbristen, säger Ville Sjögren.

Låg bemanning och dålig operationskapacitet skapar stor frustration. Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna Stockholm

Sjukhusläkarna Stockholm har under sommaren fått rapporter om närmare 30 procent ökad beläggning i regionen. En bidragande orsak är sannolikt att många väljer att stanna hemma på sin semester. Dålig arbetsmiljö och en tuff arbetssituation har därtill lett till att många sköterskor har sagt upp sig.

– Bemanningen har överlag varit svårare i år. Vi har haft en tung vår, och alla har försökt få ut sin välbehövliga semesterledighet. Låg bemanning och dålig operationskapacitet skapar stor frustration och etisk stress, säger Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna Stockholm och styrelseledamot i Sjukhusläkarna.

– Sjukhusen har varit tvungna att skicka patienter för operation på Ersta sjukhus. Det är anmärkningsvärt att huvudstadens sjukhus inte klarar sitt akutkirurgiska uppdrag. Vi skulle inte klara ett terrordåd, vilket är tragiskt.

Akademiska sjukhuset i Uppsala hade efter midsommar färre bemannade vårdplatser än någonsin tidigare. Läget blev så pass ansträngt på akuten att en åtgärdslista infördes den 21 juli, efter en inspektion av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Kraven var bland annat att fler vårdplatser skulle öppnas, men med i huvudsak oförändrad bemanning.

– Många patienter har drabbats av orimligt långa handläggningstider, säger Tomas Haapaniemi, ordförande i Sjukhusläkarna Uppsala och huvudskyddsombud vid Upplands allmänna läkarförening.

– Alla facken är överens om att sjukhuset behöver ta fram en handlingsplan för hur vårdplatsbrist kan undvikas nästa sommar. Om ”vårdpuckeln” snart ska kunna bearbetas utgår jag dock ifrån att vårdplatsfrågorna behöver lösas i ett betydligt kortare perspektiv.

Mest oroande är att även högprioriterad verksamhet blir lidande. Bengt von Zur-Mühlen, förste vice ordförande i Sjukhusläkarna 

Bengt von Zur-Mühlen, förste vice ordförande i Sjukhusläkarna och styrelseledamot i Sjukhusläkarna Uppsala, beskriver på liknande sätt hur extremt ansträngt läget var lokalt första veckorna efter midsommar.

– När man år efter år skurit ner på antalet vårdplatser minskar man givetvis på dragspelets omfång. Många sjukhus rapporterade om enorma väntetider och överfulla akutmottagningar. Mest oroande är att även högprioriterad verksamhet såsom cancerkirurgi blir lidande.

På Centralsjukhuset i Kristianstad har sommaren på likartat vis varit mycket pressad, med fler överbeläggningar än vad som är brukligt. Det säger Sten Östenson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna, styrelseledamot i Sjukhusläkarna Östra Skåne och ordförande i Östra Skånes Läkarförening.

– Covid-situationen har lugnat sig betydligt, men i stället verkar ett uppdämt behov av sjukvård visa sig samtidigt som sommarneddragningar av antalet vårdplatser varit oförändrat lika för stort som förra sommaren.

I Umeå har det i kortare perioder varit väldigt tufft med vårdplatser. På det hela taget har dock sommaren varit normalt besvärlig, enligt David Hellsten, ordförande för Sjukhusläkarna Umeå.

– Det har inte varit någon katastrof. De situationer som har uppstått har gått att lösa, säger han.

Det ökade trycket får anställda att fundera på karriärbyte. Per Hintze, sekreterare i Sjukhusläkarna Jönköping

Mest påtaglig har belastningen varit inom förlossningsvården. På grund av bristen på sjuksköterskor har personalen varit tvungen att slita hårt. Framöver måste de anställda därutöver ta itu med all uppskjuten vård.

– Vi måste vara beredda på att många som har undvikit att söka vård för att inte belasta sjukvården nu kommer att göra det. Det kommer att bli problem, säger David Hellsten.

Per Hintze, sekreterare i Sjukhusläkarna Jönköping, betonar att bristen på tid för återhämtning drabbar så gott som alla vårdanställda. I Region Jönköpings län har det skett en tydlig minskning av antalet vårdplatser, vilket inte minst har medfört att den ”reservkapacitet” som tidigare underlättat arbetet under semesterperioden inte längre finns.

– Det ökade trycket får anställda i flera yrkeskategorier att fundera på karriärbyte, arbeta deltid eller söka sig till enheter där belastningen är lägre, säger han.