Rundsileshår

Drosera rotundifolia L.

Svenska synonym: sileshår, daggört

Rundsoldogg Rundbladet Soldug Pyöreälehtikihokki Sóldögg Round-leaved Sundew Rundblättriger Sonnentau

Beskrivning. Rundsileshår är en liten 'köttätande växt' som kan bli drygt en decimeter hög. Bladen sitter samlade i en basal rosett och är vanligen utbredda på marken. Bladskivan är nästan rund och bladskaften är fint håriga. Bladöversidan har grova klibbiga körtelhår som avsöndrar slem i vilket insekter fastnar. Rundsileshår blommar i juli-augusti. Blommorna är små och vita och sitter i ett ax på den bladlösa blomstängeln. Fröet är spolformat och nätmönstrat.
Rundsileshår liknar de två andra arterna i släktet sileshår (Drosera), men dessa har tungformade, upprätta blad och kala bladskaft. Hybrider mellan rundsileshår och storsileshår (D. anglica) kan påträffas. Hybriden är ganska lik den tredje sileshårsarten, småsileshår (D. intermedia), men är nästan helt steril och utvecklar inte mogna frön.

Utbredning. Rundsileshår förekommer i hela landet, arten är vanlig utom i fjälltrakterna där den påträffas mer sällan. Den är en typisk myrväxt. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Användning. Alla arter av sileshår (Drosera) har använts till att göra så kallad tätmjölk. Vätskan från körtelhåren använde man förr för att ta bort vårtor och liktornar.

Etymologi. Artnamnet rotundifolia betyder 'med runda blad' och kommer av latinets rotundus (rund) och folium (blad).

Referenser