Frågan om Rysslands roll i den amerikanska presidentvalskampanjen förra året är nu så fylld av infallsvinklar och obesvarade frågeställningar att den är i det närmaste omöjlig att överblicka. President Trump bidrar effektivt till förvirringen genom sitt twittrande som tycks ha ett enda syfte: att framställa honom som helt oskyldig och på intet sätt ansvarig för någonting med koppling till det vi vet ägde rum och det vi vet hänt under Donald Trumps tid i Vita huset.
Washington Posts senaste avslöjanden om vad som hände under president Barack Obamas sista halvår i Vita huset försöker Trump nu använda som argument för att han själv är något av en oskuldsfull ängel.
Om man orkar läsa hela den långa artikeln i Washington Post så inser man att den handlar om rader av olika frågor. Av dessa är alla inte kopplade till Trump och det finns som jag läser det inget i artikeln som pekar ut Trump eller Trump-kampanjen som ansvariga för de ryska försöken att påverka valutfallet som artikeln i huvudsak handlar om.
När vi tänker på ett val så ser vi framför oss våra tre kuvert med vardera en valsedel. Så ser inte ett amerikanskt val ut. Dels handlar valet om rader av olika politiskt tillsatta befattningar inte minst inom domstolsväsendet, dels är det oftast rader av olika lokala folkomröstningar och ställningstaganden till offentlig upplåning som ska avgöras. Det innebär att man använder röstningsmaskiner av högst skiftande kvalitet. De som minns presidentvalet 2000 kommer ihåg hur dåliga sådana maskiner i Florida försenade valresultatet i månader – ja det krävdes ett utslag i Högsta domstolen för att få ett utslag.
Washington Post-artikeln handlar om CIA-uppgifter att Ryssland på president Putins order skulle manipulera sådana röstningsmaskiner för att säkerställa Donald Trumps seger över Hillary Clinton. Men eftersom varje delstat vill hålla den federala staten borta från hur valen går till kunde man inte verkställa en effektiv kontroll över röstningen. Trots det pekar inget som nu är känt på att någon rysk inblandning lyckades i detta uppsåt. President Obama vidtog en lång rad åtgärder för att förhindra att något skulle ske – bl a i en direktkontakt med Putin.
Det tycks alltså som det fick effekt eller som att ryssarna inte klarade av att verkställa det man hade för avsikt att göra.
Nästa fråga gäller den ryska säkerhetstjänstens roll i hackandet av det demokratiska partiets, DNCs mejlserver. Oavsett vem som svarade för den operationen så lyckades den i så måtto att den ställde till stora bekymmer för Clintons kampanj när det avslöjades bl a att partiordföranden agerat för att missgynna konkurrenten Bernie Sanders. Hur det kom sig att DNC var så inkompetent framstår som ett mysterium – och här kan knappast Trump-kampanjen anses skyldig.
Förekom det en dialog mellan Trump-kampanjen och rysk säkerhetstjänst (eller andra ryska aktörer) med syfte att skada Clinton-kampanjen. Det kan inte uteslutas men några bevis finns vad jag förstår ännu inte för detta. Här är Trumps försvarsagerande mest begripligt. Han vill inte att någon t ex FBI ska söka efter information om ett eventuellt sådant samarbete. Var det därför som han avskedade FBI-chefen Comey? Var hans syfte att förhindra att rättvisa skulle skipas? Ja, det är idag den tyngsta misstanken mot Trump och dennes eget agerande (dvs twittrande) tycks i det närmaste bekräfta att han haft den avsikten.
Skulle det leda till en riksrättsprocess mot honom? Jag tror att även om han skulle vara skyldig (vilket han egentligen själv medgett) så kommer det inte få konsekvenser. Han kommer sitta kvar i Vita huset åtminstone över mellanårsvalet i november nästa år och högst sannolikt fram tills näste president ska sväras in i januari 2021. Den presidenten kan komma att heta Donald Trump.
Min analys idag går ut på att demokraternas fokus på Trump/ryssarna kommer att visa sig politiskt destruktiv på samma sätt som Theresa Mays totala fokus på Brexit var i det brittiska parlamentsvalet nyligen.
Väljarna bryr sig inte så mycket om politiskt maktspel i huvudstaden utan är mycket mera fokuserad på frågor som ligger närmare dem och som är relaterade till deras liv.
Då är frågor som vad RT eller Sputnik News gjorde eller inte gjorde inte så centrala. Frågan om vad ryska intressen (med eller utan amerikanska medansvariga) gjorde på sociala medier för att motverka Hillary Clinton kommer knappast att få någon riktigt stor betydelse för mellanårsvalet 2018.
Det höjs nu röster inom det demokratiska partiet att man ska fokusera på sakfrågor och ägna mindre intresse åt Rysslandsspåret. Här framstår det paradoxalt nog som att den riktigt smarte maktspelaren kanske är Donald Trump. Han har intresse av att demokraterna fastnar i en fråga som inte engagerar så många väljare. Var det, kan man fråga sig, rentav därför som han avskedade FBI-chefen Comey?
Eller är den verkligt finurliga aktören i dramat Putin som onekligen tycks nå viss framgång i sitt misstänkliggörande av amerikansk demokrati? Här har han ju ett intresse gemensamt med den amerikanska alt right-rörelsen som i Vita huset företräds av Trump-rådgivaren Steve Bannon...
Ja inte vet jag men Washington Post-artikeln är fascinerande läsning inte minst för att den ställer många fler frågor än den besvarar.
