Var bananen du åt i morse Fairtrade-märkt? Är du nöjd över att du genom ditt medvetna konsumentval gör en insats för fattiga jordbrukare som bor på andra sidan jordklotet? Om du svarar ja; Gör om, gör rätt och köp en annan banan till morgondagens frukost.
Att snedställa konkurrens på marknaden för livsmedelsprodukter är inte särskilt långsiktigt hållbart om vi vill att människor ska lyfta sig ur fattigdom. Vi vet att det är marknadsekonomi, frihandel och privat äganderätt – tillsammans med demokrati, utbildning och rättsstat – som är nyckeln till en positiv ekonomisk förändring. Dessutom måste branscher då och då gå igenom strukturförvandlingar för att kunna gå från improduktivitet till produktivitet, för att marknadsanpassa sig.
Systemet med Fairtrade bygger på minimipriser som bönderna garanteras. Men detta minimipris ruckar på den annars så välbeprövade marknadsprincipen om utbud och efterfrågan. Överproduktion och dumpning på den vanliga marknaden kan därmed bli resultatet.
Det finns mycket forskning som visar på Fairtrades svagheter. En rapport från Agrifood Economics Centre (2009) vid Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet är en sådan. De menar att de minsta och fattigaste producenterna inte gynnas av Fairtrade och säger att vanlig handel har större möjlighet att lyfta många fler människor ur fattigdom. ”Skulle rättvisemärkning leda till att konsumenterna avstår från att köpa arbetsintensiva varor som importerats från utvecklingsländerna får det en negativ effekt på fattiga jordbrukares och arbetares inkomster och försörjningsmöjligheter”.
Forskare vid School of Oriental and African studies vid London University menar att ”Fairtrade sviker de fattigaste arbetarna i Etiopien och Uganda” (2014). De har kommit fram till att lönerna i områden där Faitrade-certifiering råder är lägre och arbetsförhållandena är sämre.
Harvard University har med sin forskning (2013) visat att de allra fattigaste jordbrukarna vid kaffeplantager i Costa Rica, särskilt outbildade säsongsarbetare, inte tjänar något på Fairtrade-certifiering.
Samma universitet skriver sammanfattningsvis i annan forskning (2014) att genomförda studier visar att arbetare inom den Fairtrade-certifierade kaffeindustrin gynnar ”arbetare lite, eller inte alls”.
Professor Bruce Wydick vid University of San Fransisco har i Huffington Post publicerat en artikel med tio skäl till varför Fairtrade-märkt kaffe inte fungerar.
Han har frågat 16 utvecklingsekonomer om effektiviteten av olika program för att motverka fattigdom. Fairtradekaffe rankades näst sämst.
Det finns studier som visar på positiv ekonomisk inverkan med Fairtrade och att enskilda producenter får egenmakt, men de negativa effekter som lyfts fram ser alltför sällan dagens ljus i svensk debatt. Fairtrade, tidigare ”Rättvisemärkt”, får ofta stå oemotsagt. Om man ifrågasätter shopping av dessa märkta varor så antas man per automatik vara en ond människa som inte vill att fattiga bönder i utvecklingsländer ska få ett rikare liv.
Att säga att den alltmer vedertagna metoden marknadsekonomi, frihandel och respekt av privat äganderätt i en mix ger bäst effekt får allt färre att lyfta på ögonbrynen. Men då och då möts denna metod fortfarande med skepsis, inte minst i Faitrade-sammanhang, för hur kan något som sägs vara ”fair” i butiker inte vara det?
Om vi bortser från utvecklingsekonomiska argument så finns dessutom starka svenska politiska skäl att inte köpa Fairtrade-märkta varor. Om du inte är medlem i LO vill säga. Troligen känner du inte till att Fairtrade ägs av LO och Svenska Kyrkan.
Opinionsbildaren Rebecca Weidmo Uvell har granskat Fairtrades årsberättelser och skrivit mycket om kopplingen mellan Fairtrade och LO på sin blogg. Hon visar hur Fairtrade planerat (vissa skulle kalla det skatteplanerat) sin verksamhet för att kunna bilda opinion för LO och fackliga villkor på arbetsmarknaden. ”Fairtrade har en smart konstruktion – ett aktiebolag som tar alla intäkter och en förening som kräver bidrag av skattebetalare för att opinionsbilda. Vinsterna från licenserna ackumuleras i aktiebolaget och föreningen söker nya skattebidrag varje år. På så sätt får skattebetalarna betala för LO:s opinionsbildning medan deras aktiebolag får behålla alla intäkter”.
Genom att köpa bananer märkta Fairtrade är man som konsument med och samlar in pengar till LO. Det är inte direkt budskapet man nås av när man vid torrvaruhyllan står och tittar på kaffemärken, varav en del är märkt med den blå-gröna symbolen.
Vurmandet för Fairtrade återfinns även inom Miljöpartiet. Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund har i ett pressmeddelande proklamerat att ”målsättningen är att Sverige ska bli det första självständiga landet som blir en Fair Trade Nation”. För att nå detta ska näringsliv och civilsamhälle arbeta tillsammans och vissa svenska kommuner ska diplomeras ”Fair Trade City”.
När jag klickar mig vidare för att läsa mer om vad det betyder möts jag av det hoppfulla ”Hoppsan! Sidan kan inte hittas”. Verkligheten är dock inte lika ljus.
Dessvärre väljer flera svenska städer att kampanja för LO och Faitrade utan att berätta om vad det verkligen är. De bidrar därmed till att snedvrida konkurrens på livsmedelsmarknaden, vilket i slutändan missgynnar de allra fattigaste. Politiska redaktören Jens Runnberg vid Dalarnas Tidningar har uppmärksammat kommunernas inställning till Fairtrade och LO-kampanjande.
På organisationens webbsida går att hitta skolmaterialet ”Schyssta bananer”; handledning för lärare i årskurs 1-6 som vill lära elever att ”välja att förbättra förutsättningarna för människor som lever i fattigdom genom att göra val som leder till en hållbar utveckling”. Enligt Fairtrade ökar deras försäljning årligen. Förra året såldes märkta varor på den svenska marknaden för 3,6 miljarder kronor. Det blir ett gäng bananer. Frågan är hur många av oss som köpte dessa oschyssta bananer vet att det vore bättre för fattiga jordbrukare i Afrika att vi köper schyssta bananer, men utan blå-grön märkning? Nu vet vi.
Anna Charlotta Johansson är vikarierande ledarskribent. Läs fler av hennes artiklar på SvD.se/av/anna-charlotta-johansson
