Per Gudmundson: Så skapas en underklass

Sverige har det största sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda i Europa.

Detta beror inte på diskriminering, eller på att svenska arbetsgivare skulle vara särskilt intoleranta, som någon kanske kan ha vilseletts att tro.

Den stora klyftan är snarare ett resultat av den svenska modellens funktionssätt. Vi har både den lägsta lönespridningen och den lägsta andelen lågkvalificerade jobb i EU. Det gör att tröskeln in på arbetsmarknaden är särskilt hög här.

Andra europeiska länder som har en liknande social modell som Sverige, med höga minimi-löner, har likartade problem. Det visar den nya rapporten ”Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar” från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Vi är på krönet av en högkonjunktur. För de allra flesta fungerar arbetsmarknaden utmärkt. Däremot biter sig arbetslösheten fast i så kallade svaga grupper: lågutbildade, invandrade, äldre och funktionsnedsatta.

Tyvärr ser också de grupperna ut att växa. Nästan en fjärdedel av landets gymnasieungdomar (23 procent) går nu på det individuellt anpassade introduktionsprogram som är starkt förknippat med att lämna gymnasiet utan slutbetyg. Andelen har växt kraftigt sedan gymnasiereformen 2011, nästan uteslutande på grund av ett ökat antal elever på språkintroduktionsprogrammet.

Utan gymnasiebetyg är man illa rustad för svensk arbetsmarknad i dag.

Kan problemet ens utbildas bort? Bland de vuxna invandrade från våra vanligaste ursprungsländer, som Afghanistan, Irak, Somalia och Syrien, har 30 till 50 procent enbart förgymnasial utbildning, som dessutom i många fall är betydligt kortare än den svenska grundskolan, noterar IFAU. Det är svårt att föreställa sig de massiva utbildningsinsatser som skulle krävas.

Ett sätt att lindra arbetslösheten i svaga grupper skulle vara sänkta ingångslöner. Lönerna sätts dock av arbetsmarknadens parter. Politiken saknar med andra ord det instrument som skulle fungera bäst, och är i stället hänvisad till subventioner av varierande form, med skrala resultat.

Så skapas en underklass.