”Hur ska de enkla jobben kunna trollas fram?”

DEBATT | ENKLA JOBB

Det pågår en frenetisk politisk budgivning om vem som var först med att propagera för att vi i landet måste få fram så kallade enkla, okvalificerade arbeten. Oavsett upphovsperson och parti borde detta ”få fram” ersättas med ”återskapa” eller ”trolla fram”. Sedan sitter lönen, den som är lägre än lägstalönen, klistrad till dessa jobb som en siamesisk tvilling.

Personer långt från arbetsmarknaden är den ena huvudgruppen som på detta sätt ska få möjlighet till ett jobb, alltså verkligt långtidsarbetslösa och inte bara skoluppgivna ungdomar med ofullständiga slutbetyg. Den andra och väl så stora gruppen är nyanlända som saknar yrkesutbildning och som har bristfällig skolgång. Alla dessa ska få chans till sysselsättning genom enkla arbeten är tanken. Sen leder själva ordet sysselsättning tankarna till något som befinner sig ett par steg upp från tidsfördriv och knappast till yrkes­verksamhet. Närmast är det en motsats till sysslolöshet.

Självklart finns det en viss logik i detta efter­som de allra flesta människor i arbetsför ålder vill skapa sig en tillvaro där deras fysiska eller mentala insats genererar en lön det går att överleva på.

Men det finns flera hakar och många hinder. Först måste man definiera vad dessa omhuldade enkla arbeten egentligen är för något vilket få politiker lyckas med. Logiskt är det insatser som utförs av mänskliga armar och ben utan alltför stor mental utmaning och som inte kräver språklig färdighet. Ett överskuggande problem är att sådana okvalificerade jobb bara existerar i liten och krym­pande omfattning eftersom det sedan lång tid pågått en ivrig strävan att rationalisera bort arbetsuppgifter som belastar ekonomin för både privata och offentliga arbetsgivare. I dagsläget går dessutom sådana jobb i första hand till personer med högre utbildning än vad som behövs.

I takt med industrialiseringens framsteg försvann många tunga och farliga arbetsuppgifter. Man behöver bara se filmer från fartygsdemontering i Bangladesh för inse vilken välsignelse det innebär att mängder av livsfarliga arbetsmoment ersatts av maskiner fast till priset av tusentals arbetstillfällen. Inga män – och faktiskt kvinnor – bär längre upp tegel på svajiga ställningar till murarmästarna. Det sköter hissar och truckar. Maski­ner fäller, kvistar och sågar upp träd i en takt som inte ens ett helt arbetslag skogsarbetare kan leva upp till. Robotar lyfter in och ut plåtar som stansas, bockas och förses med hål utan att en mänsklig hand rör vid dem. Vissna löv på gator och i parker sopas upp av maskiner. Bröd som påstås bakas av kärlek får varken handpåläggning som deg ­eller formfranska för hela den kärleksfulla processen är automatiserad. Montera våra möbler är vi vana vid sedan länge. Så kan vi fortsätta bransch efter bransch.

Många minns sina sommarjobb i ung­domen. Det var ofta arbetsuppgifter som krävde högst 30 minuters introduktion. Och lönen var därefter. Idag är nästan alla sådana arbeten ersatta av maskiner. Eller så utförs de överhuvudtaget inte längre av ekonomiska skäl.

Svensk tillverkningsindustri flyttar dess­utom ut jobb till låglöneländer i rask takt. Hela branscher har försvunnit. Även ganska kvalificerade jobb inom mekanisk industri går dagligen till länder med billigare och minst lika flitiga och skickliga händer. Kontorsjobb försvinner också i snabb takt. Hur många arbetsuppgifter sköter inte kunderna själva när de bokar resor? För att inte tala om bankärenden. Inom detaljhandeln ska kunderna scanna sina varor och betala dem själva vilket innebär att de blippande kassörskorna blir överflödiga. Böcker kommer med posten och går bokhandlarnas näsor förbi och vissa obemannade bibliotek framhåller sina per­sonallösa öppettider som en fördel och så ­vidare.

Vart ska all denna bortrationaliserade arbetskraft ta vägen? Jo, bland annat till uppgifter de är överkvalificerade för eftersom det gäller att skaffa sig ett jobb och en inkomst.

Uppräkningen av alla arbeten som försvunnit genom strävan efter billigare produktion och nerbantad service kan bli oändligt lång för allt detta handlar om att få bort så många mänskliga moment som möjligt eftersom ­lönerna tynger ekonomin.

I detta läge vill opinionsbildare och politiker återskapa de bortrationaliserade arbetsuppgifterna. Målet är självklart att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten för de långtidsarbetslösa och outbildade. En lovvärd målsättning. Ett krux bara, eller snarare många: Överallt inom näringslivet, kom­muner och institutioner läggs tillverknings­system och rutiner om oavbrutet och det finns inget utrymme för en nostalgisk återgång till svunna tider. Varken tekniskt eller strukturellt och framförallt inte ekonomiskt. Och ingen vill betala notan. 

Därmed kommer vi in på något av den springande punkten: Lönerna. Låga ingångslöner anses av vissa grupperingar vara en lösning i de fall det rent praktiskt går att med konstgjord andning (åter-)skapa arbetstillfällen. Men vad gör man med de trots allt befintliga och okvalificerade jobben som ligger på en fackligt avtalad lönenivå? Ska man sänka den också eller spola alla resonemang om låga introduktionslöner? En del av gruset i detta tankemaskineri är att många av de hypo­tetiskt återuppväckta och skapade jobben anses ekonomiskt improduktiva. Inget företag sänker sin vinst av idealitet och ingen kommun vill höja skatten. Kvar finns bara en plånbok: statens.

Därmed inte sagt att det är omöjligt med en tillfällig och övergående insats i sysselsättningens namn. Allt går med ekonomiska muskler, lämpliga styrverktyg och inte minst god vilja och samarbeten mellan arbetsmarknadens alla parter samt berörda myndig­heter. Och utan partipolitiskt käbbel. Sam­tidigt måste en massiv satsning göras på att höja utbildningsnivån hos väldigt många människor vilket är det enda hållbara på sikt – vilket inte är något enkelt jobb det heller.

Henrik Valentin

författare, dramatiker

Läs även

”Sverige behöver reformer och enkla jobb”

Debatt 2017-01-06 08.23

”Fixering vid enkla jobb löser inte problemen”

Debatt 2016-12-27 10.25

Muf: Halvera lönen för de nyanlända

Debatt 2016-12-25 16.00

”Enkla jobb är inte vägen till bättre integration”

Debatt 2016-12-15 21.00