DEBATT | INVANDRINGEN
Det är något som skaver svårt i den svenska debatten om flyktinginvandringen. Det är närmast ingen hejd på de alarmistiska utropen om de problem som denna invandring skapar. Det handlar mycket om gängkriminalitet, svårigheter med integration på arbetsmarknaden, sjunkande resultat i skolan, hedersrelaterat våld och förtryck, ökade sociala klyftor, skärpt bostadssegrering, rekrytering till olika terroristgrupperingar, etnisk diskriminering och bristande respekt för svenska normer som jämställdhet och sekularisering. Det finns många skäl att fokusera på dessa problem och de skall ingalunda förnekas.
Men det finns nu en annan sida som inte i tillräcklig utsträckning lyfts fram. År 2015 tog Sverige emot 163 000 asylsökande flyktingar. För att få ett perspektiv på denna siffra kan framhållas att om USA skulle tagit emot en lika stor andel jämfört med sin befolkning skulle det handlat om cirka 5 miljoner människor. Men under detta år tog landet emot enbart cirka 70 000. För Storbritannien skulle det ha handlat om cirka 900 000 personer men man tog emot endast 40 000. Danmark, Norge och Finland tog 2015 vardera emot cirka 30 000 flyktingar, det vill säga mindre än en femtedel än vad Sverige gjorde.
Många spådde att denna väldigt stora flyktinginvandring skulle bli en svår belastning för den svenska ekonomin, inte minst för att det tar lång tid för många flyktingar att etablera sig på den svenska arbetsmarken. Att jämföra det ekonomiska läget och tillväxten för länder är alltid vanskligt därför att man måste välja vad man skall jämföra med. En rimlig jämförelsepunkt är menar jag att jämföra Sverige med de övriga nordiska länderna eftersom våra samhällen och ekonomier är tämligen likartade. Vi är alla små, starkt exportberoende länder som försöker konkurrera på världsmarknaden med produkter som har ett relativt stort kunskapsinnehåll vilket kräver en hög kunskapsnivå hos stora delar av arbetskraften. Internationella konjunktursvängningar borde därför drabba de nordiska länderna på ungefär samma vis.
Idag har vi svaret på frågan om vad den i ett jämförande och historiskt perspektiv väldigt stora flyktinginvandringen inneburit för den svenska ekonomin. Och detta svar är mycket överraskande. Den totala svenska ekonomin har under 2016 växt fyra (!) gånger så mycket som de övriga nordiska ländernas. Alltså, inte dubbelt, inte tredubbelt utan fyrdubbelt! Räknar man tillväxten per invidivid blir siffran något, men inte mycket, lägre (3,5 gånger så hög tillväxt i Sverige). Jämfört med de övriga rika industriländerna i världen är den svenska tillväxten ungefär dubbelt så hög som genomsnittet.
Det är förvisso så att många fattiga och medelfattiga länder numrera har en procentuellt sett högre tillväxt än Sverige. För att förstå vad dessa siffror betyder måste man tänka som när det gäller höjdhopp. För en höjdhoppare som vanligtvis klarar 120 cm är en förbättring om 6 procent lika med drygt 7 cm. För en som vanligen hoppar 240 är en förbättring med 3 procent också lika med lika drygt 7 cm. Detta illustrerar att när rika länder som Sverige ökar sin procentuella tillväxt så innebär en mindre procentuell tillväxt att det i reda pengar likväl är väsentliga summor det handlar om per individ. De tillväxtsiffror som Sverige har är i ett internationellt perspektiv mycket höga och det är inte att förvåna att OECD:s ekonomiska experter nyligen gav den svenska ekonomin flera guldstjärnor.
Hur kan man förklara att den svenska ekonomin jämförelsevis går så bra trots att vi tagit emot ett stort antal människor som i huvudsak inte arbetar och betalar skatt utan måste försörjas av offentliga medel? Ekonomer har naturligtvis räknat på detta och kommit fram till att flyktinginvandringen innebär betydande nettokostnader för den svenska ekonomin. Problemet med dessa analyser att de huvudsakligen grundar sig på ett kameralt tänkande. Med det menar jag att man räknat på vad varje invandrare kan tänkas bidra med i skatter och avgifter i förhållande till vad de kostar i form av bidrag och service. Sett från detta perspektiv är de svenska tillväxtsifforna närmast obegripligt höga, särskilt när man jämför med de övriga nordiska länderna.
Hur kan den höga svenska tillväxten då förklaras? Min hypotes är att man glömt räkna in de omfattande investeringar som framförallt många kommuner måst göra i den offentliga servicen. Nya förskolor, fler vårdcentraler och ökad anställning av personal har kommit som en effekt av den omfattande flyktinginvandringen. Offentliga investeringar och ökade utgifter som en motor i ekonomin var också den legendariske brittiske ekonomen John Maynard Keynes recept mot ekonomiska nedgångar och månne kan vad som skett med den svenska ekonomin visa att hans sedan 1980-talet ofta ifrågasatta idéer nu har fått en renässans.
En både oplanerad och ofrivillig keynesianism kan måhända vara förklaringen till det nuvarande svenska ekonomiska undret.
Bo Rothstein
professor i statsvetenskap vid University of Oxford
Läs även
Hjälp oss bli ännu bättre
Har du ett förslag, en idé eller andra kommentarer kring hur SvD.se kan förbättras?
Hjälp oss bli ännu bättre
Har du ett förslag, en idé eller andra kommentarer kring hur SvD.se kan förbättras?
Hjälp oss bli ännu bättre
Har du ett förslag, en idé eller andra kommentarer kring hur SvD.se kan förbättras?
Hjälp oss bli ännu bättre
Har du ett förslag, en idé eller andra kommentarer kring hur SvD.se kan förbättras?
Hjälp oss bli ännu bättre
Har du ett förslag, en idé eller andra kommentarer kring hur SvD.se kan förbättras?
Hjälp oss bli ännu bättre
Har du ett förslag, en idé eller andra kommentarer kring hur SvD.se kan förbättras?
