Janerik Larsson: Ett hemligt Saltsjöbadsavtal?

Tidskriften ”Företagshistoria” är mycket välgjord och läsvärd. Den fyller en viktig uppgift i en tid som ter sig förbluffande ointresserad av historien trots att kunskap om det som varit faktiskt kan spela stor betydelse för analysen av samtiden.

I den senaste utgåvan finns en intressant artikel som har den något konfunderande rubriken ”Den goda viljan (eller kaosteori och hemliga avtal)”.

Men den belyser ett mycket viktigt perspektiv på svensk 1900-talshistoria.

Det handlar alltså om det välkända Saltsjöbadsavtalet från 1938 som satte punkt för decennier av stökiga, kostsamma konflikter på svensk arbetsmarknad. De konflikterna innebar inga framsteg vare sig för de konfliktbenägna arbetstagarorganisationerna eller de arbetsgivareorganisationer som med lockouter anlade moteld mot konflikterna.

Det som artikeln i ”Företagshistoria” lyfter fram är att avtalet i sig knappast borde ha fått den betydelse det faktiskt fick.

Historikern Klas Åmark citeras. Han har konstaterat att avtalstexten är ”anmärkningsvärt innehållslös” särskilt vad gäller arbetsfredsproblematiken:

”Och ändå hänvisar många, särskilt då företrädare för parterna, gång på gång till detta avtal som något banbrytande och väsentligt.”

Finns det, frågar Åmark, ett parallellt, hemligt tilläggsavtal? Knappast.

Artikelförfattaren i ”Företagshistoria” konstaterar:

”Saltsjöbadsavtalet ser helt enkelt ut att ha fått mycket större effekt än det borde ha kunnat åstadkomma, precis som fläkten från en fjärils vingar kan orsaka stora effekter i kaosteorin.”

Vad som hände sen kommer nästa nummer av Företagshistoria att berätta om. Saltsjöbadsavtalet sades upp 1976.

Jag fick uppleva den tid som följde genom att jag 1980 anställdes av Svenska arbetsgivareföreningen. Dess VD Olof Ljunggren, som begravs på torsdag, spelade en central roll inte minst i samband med den stora arbetsmarknadskonflikten 1980. Därom kommer historikerna med tiden ha mycket att berätta.

Själv vill jag nu bara peka på att nästa stora, betydelsefulla ordnings- och samförståndsskapande avtal på den svenska arbetsmarknaden var industriavtalet 1997. Den stora frågan inför nästa stora omgång kollektivavtalsförhandlingar om tre år är om detta avtal med dess lysande resultat för reallönerna kommer att överleva.

Med tiden kommer ”Företagshistoria” säkert att berätta om hur den samförståndsanda som skapade industriavtalet uppstod och hur parterna lyckades hålla samman under många år för att säkerställa den svenska exportindustrins avgörande betydelse för svensk ekonomi.