Maria Ludvigsson: Batonghöger utan fängelsestraff

Fängelsedebatterna har avlöst varandra. En period var det ”svängdörrar på Kumla”, något senare kom diskussionerna om värstingresorna (när unga, tungt brottsbelastade män fick resa jorden runt på kryssning). Ingen kan ha missat att det vilar något tafatt över svensk kriminalpolitik. I all vår välvilja har förövare setts som offer medan de faktiska offren glömts bort.

Med rätta har förslag om hårdare straff och mindre dalt vunnit mark. Borgerlig valårsretorik har blivit reell politik för både borgerlighet och socialdemokrati. Det är inte längre batonghöger-lir att önska rånare bakom lås och bom, och brottsling är inte en diagnos.

Likväl är frågan om verkningslösa fängelsestraff giltig. Enligt Kriminalvårdens statistikrapport KOS, som presenterades i går, fick över en tredjedel av 2016 års nyintagna två månaders fängelsestraff eller kortare.

Generaldirektör Nils Öberg förklarade att den sortens straff är så korta att de dömda inte upplever det som ett straff. Det blir, som Öberg säger ”ett trovärdighetsproblem” när det som ska vara lagens strängaste straff knappt tas på allvar (sr.se 29/5).

Effektivare, eller mer verksam brottspåföljd, är emellertid inte per definition alltid längre fängelsestraff. För att minska återfall och brottslighet vore i stället olika former av frivård att föredra framför månadsstraffen.

De sträcker sig längre i tid och är, enligt Öberg, mer ingripande i den dömdes liv och beteendemönster. Brotten handlar inte om plötsliga infall utan är del av ett livsmönster.

Målsättningen är att fler ska förmås lämna brottets bana och bygga ett helt annat liv.

All kriminalpolitik handlar i grunden om synen på det personliga ansvaret. Är vi bara offer för omständigheter som inte själva kan lastas när saker och ting går snett? Eller har vi ett eget ansvar för våra liv och därmed skyldighet att ta konsekvenserna av vårt handlande?

Förhoppningsvis har vi lämnat synen på brottslingar som utan ansvar, bakom oss. Sanktionsformer och strafflängd ska fastställas för att minska återfall och avskräcka och för att ge de faktiska offren upprättelse. ▪