Karl Sigfrid: Önsketänkande att Donald Trump är på väg ut

”Riksrätt” har blivit det nya modeordet när amerikansk politik ska kommenteras. Att Donald Trumps politiska motståndare skruvar upp tonen är inte särskilt förvånande, för det brukar vara oppositionens roll att peka på ledarens svaga punkter. Nu är det dock inte bara politiska motståndare som drar iväg i vilda spekulationer om en ny Watergateskandal under uppsegling. Lika dramatiserad är många mediers version, även i Sverige.

Det är uppenbart att snaran dras åt runt presidenten, hävdar en utrikeskommentator på DN. Frågan är bara hur fort det går. En av utrikesreportrarna på Sveriges Television spekulerar i att Trump i sitt ”dokumenterade förakt för politiska spelregler” har begått eller kommer att begå olagligheter som tvingar republikaner i Washington att ompröva sin lojalitet.

Medierapporteringen kan tolkas som att USA:s omdömeslösa president är på väg att ställa till det för sig till den grad att han blir avsatt. Men den kan också tolkas som ett uttryck för önsketänkande från alla de journalister och analytiker som tidigare gång på gång har dömt ut Donald Trumps chanser att lyckas i sin politiska gärning.

I juli 2015 lyfte CNN fram en rapport som satte Trumps chanser att vinna den republikanska nomineringen till en procent. Detta trots att han under samma månad tog ledningen över sina motkandidater i opinionsmätningarna. Proffstyckarna var övertygade om att Trumpsympatierna bestod mest av luft, och när ballongen punkterades skulle en riktig, seriös kandidat träda fram. En Marco Rubio, eller kanske en tredje president Bush.

Inför höstens drabbning med Hillary Clinton upprepades mönstret. Medierna bjöd in experter och forskare som sade sig kunna visa att Clintons seger var så gott som säker, trots att valresultatet låg inom felmarginalerna. Återigen fick vi se att det inte var opinionsyttringarna som bestod av luft, utan luften stod att finna i expertanalyserna.

Efter Trumps valseger uppstod spekulationer om att elektorer kanske kunde byta sida och ta ifrån Trump presidentskapet, vilket naturligtvis inte heller inträffade.

Sedan Trump tillträdde har önsketänkarna hängett sig åt resonemang om vad som krävs för att han ska avsättas. Varje snedsteg, varje ogenomtänkt uttalande och varje omdömeslös handling ramas in i berättelsen om en president på väg att göra sig omöjlig även bland de republikanska partivännerna. Sanningen är dock att Trump kan vara hur klumpig och omdömeslös som helst i sin kommunikation. Det är inte i sig grund för riksrätt.

Den senaste tidens popularitetsmätningar visar att stödet för Trump sjunkit något, men det är anmärkningsvärt stabilt med tanke på de amerikanska mediernas krigsrubriker. Många av Trumps sympatisörer ser nog en alternativ berättelse spelas upp, vars huvudperson är en politisk utmanare som besegrade etablissemanget och som nu straffas med alla medel. Det är den tolkningen som Trump själv gör gällande, och varje medial överdrift ger vatten på kvarnen. Spekulationer om riksrätt stärker bilden av Trump som utmanare i Washington, trots att han är landets främsta makthavare.

Medierna kan välja att nappa på Trumps utmaning och ta på sig rollen som presidentens politiska motståndare, eller så kan de stå emot frestelsen och slå vakt om sin ställning som neutrala faktaförmedlare. Uppfattar en stor andel av medborgarna att rapporteringen är snedvriden, med hårt vridna analyser och åsiktstyngda experter, öppnas marknaden för alternativa fakta. Medier måste, precis som politiska representanter, förtjäna medborgarnas förtroende.