Hundra år av enfaldighet

1. Lenins man övervakade grundandet 1917

SvD rapporterade från Viktoriasalen i centrala Stockholm. Utöver drygt tvåhundra ombud fanns även internationella gäster. Bland dessa märktes bland andra representanten ”för Bolschevikriktningen av ryska socialdemokratiska partiet Karl Radek”. Han var en av Lenins närmaste män, och satt sedermera i exekutivkommittén i Komintern.

Utöver att proklamera stöd för revolutionär kamp antog kongressen en rad parlamentariska krav, bland annat för totalt rusdrycksförbud.

2. Anslutning till Komintern 1919

I mars 1919 deltog det nya partiet i grundandet av den Tredje internationalen, Komintern, i Moskva.

Målet var att med sovjetiskt understöd beväpna arbetarna för att kunna upplösa nationalstaterna och omvandla dem till internationella sovjetrepubliker.

Vid partikongressen i juni samma år togs det formella beslutet om ingående i densamma. ”Formlig anslutning till den ryska bolsjevismen beslutad”, rapporterade SvD.

3. Splittring befäste Sovjetstöd

I mars 1921 splittrades partiet för första gången och antog det fullständiga namnet ”Sveriges kommunistiska parti (sektion av Kommunistiska Internationalen”).

Även 1924 bröts en minoritet ur partiet, liksom 1929. De sistnämnda grundade vad som blev det öppet nazistiska Svenska socialistiska partiet.

Vänsterpartiet förblev lojalt med Sovjet, såväl när det gällde pakten med Nazityskland som i kriget mot Finland.

4. Ny vänster lika diktatorisk

Under 1950-talet blev Nikita Chrusjtjov ledare för Sovjet, vilket öppnade för reform även i det svenska partiet. På papperet blev partiet självständigt. I realiteten stöddes Sovjetsystemet lojalt.

Partiet döptes 1967 till Vänsterpartiet Kommunisterna, då maoistiska utbrytare bildade Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna.

1977 slet sig även de öppet Moskvatrogna Arbetarpartiet Kommunisterna ut.

Men K:t då?

Kongressen 1987 var den sista innan muren föll. Partistyrelsens verksamhetsberättelse redogjorde öppet för att de vänskapliga förbindelserna med Sovjet, DDR och övriga östblocket var högst levande. Partiet hade bland annat deltagit i Sovjetledaren Konstantin Tjernenkos färd till sista vilan. Därefter kom Michail Gorbatjov och Glasnost.

Först 1990, då muren fallit, ströks Kommunisterna ur partinamnet. Partiprogrammet, som antagits tre år tidigare, skrotades. Dagens vänsterparti såg ljuset.

Jonas Sjöstedt, aktiv sedan 1978 då han blev medlem i ungdomsförbundet Kommunistisk ungdom, blev partiledare 2012. Grattis!

Läs även

Numera sitter de k-märkta i praktiken i regering

Ledare 2017-05-12 07.00

Så minns vi C-H Hermansson

Ledare 2016-07-27 12.35