M: Fel att Stockholm ska stötta Malmö och Göteborg

DEBATT | UTJÄMNINGSSKATT

Det är högkonjunktur och svensk ekonomi går till stora delar bra. Det visade regeringen när den nyligen presenterade sin vår­budget. Samtidigt oroar att konjunkturen inte väntas utvecklas lika positivt som tidigare. Lägre skatteintäkter är att vänta än prognoserna förutspådde för mindre än ett år sedan. För Stockholms län är utvecklingen särskilt oroande. Detta då vi även drabbas allt hårdare av skatteutjämningssystemet under kommande år. 

Av varje nytillkommen hundralapp som stockholmarna betalar in i skatteintäkter till landstinget försvinner ungefär 80 kronor i utjämningsskatt. I klarspråk innebär det en marginalskatt för Stockholms läns landsting på 80 procent. Detta är inte rimligt. Befolkningen i regionen växer kraftigt. Vi blir nästan 40 000 fler varje år. I dag är vi närmare 2,3 miljoner invånare i länet och bortåt år 2040 runt 3 miljoner invånare. Det ställer stora krav på satsningar inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik för att människors vardag ska fungera. Att klara den ekvationen, sam­tidigt som betydande summor av människors arbetsinsatser och inbetalade skatt slussas iväg från länet, blir alltmer ohållbart.

Från och med år 2018 bedöms konjunkturläget i Sverige normaliseras. Det innebär att BNP, sysselsättningen och därmed skatte­underlaget kommer att utvecklas svagare än under senare år. I Stockholms läns landsting arbetar vi nu med budget för år 2018 och märker tydligt av utvecklingen. I vår senaste skatte­underlagsprognos har vi fått skriva ner de beräknade skatteintäkterna med mellan knappt 1 och drygt 2 miljarder kronor per år till 2020. 

Utvecklingen blir dubbelt problematisk då regeringen samtidigt skruvar åt skatteutjämningssystemet. År 2018 ska vi enligt prognosen betala 1,8 miljarder kronor och fram till år 2021 ska vi betala sammanlagt över 10 miljarder kronor i utjämningsskatt. 

Utjämningsskatten ska se till att landstingsdrivna verksamheter är likvärdiga över hela landet, oavsett hur inkomsterna från skattebetalarna skiljer sig åt. Vi har all förståelse för att avfolkningsbygder och glesbygd har ut­maningar med vikande skatteunderlag och växande kostnader till följd av en åldrande befolkning. Självklart ska invånare i hela Sveriges ha tillgång till en god sjukvård. 

Att Stockholms län som enda landsting ­betalar utjämningsskatt är däremot inte hållbart, särskilt inte då det i praktiken är andra storstadsregioner som får våra pengar.

I den offentliga debatten tror många att utjämningsskatten uteslutande används till att stödja svensk glesbygd. Så är inte fallet. En inbyggd skevhet i utjämningssystemets utformning innebär dels att Stockholms läns landsting är det enda landstinget i hela landet som betalar utjämningsskatt, dels att de största bidragsmottagarna i utjämningssystemet är Sveriges andra två storstadsregioner. Faktum är att Skåne och Västra Götaland tar emot drygt tre gånger så mycket skatteutjämning som den närmsta glesbygdsregionen. 

Regeringens politik påverkar i dag den ekonomiska utvecklingen negativt. Under åren med alliansregeringen drevs en politik för jobb, företagande och tillväxt som ledde till kraftigt växande skatteintäkter, då allt fler kom i arbete och egen försörjning. När nu prognoserna för BNP, sysselsättning och skatte­underlag revideras ned, måste det tillskrivas ett resultat av den rödgröna regeringens ekonomiska politik. 

Svensk ekonomi utvecklas negativt när skatter höjs, arbete inte värderas och bidragslinjen ersätter arbetslinjen. I Stockholms läns landsting märks det allra tydligast. Vi har fått skriva ner våra skatteintäkter med miljarder och utjämningsskatten ökar kraftigt. Vi kommer göra allt vi kan för att Stockholms läns landsting ska fortsätta att ha både Sveriges kortaste vårdköer, bäst utvecklade kollektivtrafik och en ekonomi i balans. Detta genom att effektivisera administration, förbättra processer, vässa våra upphandlingar och priori­tera hårdare. Kort sagt, vi ska vända på varje krona. 

Vid sidan av vårt eget arbete krävs även tydliga insatser från riksnivå. Inkomstutjämningen från landstinget måste upphöra. Det är staten, inte Stockholms läns landstings skattebetalare, som ska ge bidrag till andra landsting och regioner som behöver stöd. Det är avgörande för att vi i landstinget ska kunna fortsätta bygga ut och förstärka välfärden. 

Ett väl fungerande Stockholms län borde vara av avgörande intresse för Sveriges regering. Vi utgör 22 procent av landets befolkning, men svarar för hälften av statens intäkter från inkomstskatt. Hackar Stockholms­regionen går det ut över resten av Sverige. Prislappen för en sådan utveckling kommer att kosta Sverige mer än vad som någonsin går att täcka med en utjämningsskatt.

Irene Svenonius (M)

finanslandstingsråd

Kristoffer Tamsons (M)

trafiklandstingsråd