WidarDirekt Projektet Ostlänken har redan börjat ge effekter i Norrköping. Hotellen rapporterar om ökad beläggning av konsulter som arbetar i projektet. Bostadsbyggandet har tagit fart med runt 1 000 påbörjade lägenheter varje år sedan beslutet kom. I höst kommer första spadtaget för Kardonbanan, det första steget i projektet Ostlänken. Man väntar bara på ett byggstartsbeslut som borde komma snart. Men vad händer i Linköping? Ska residensstaden med på tåget eller?

Mer att läsa: Norrköping mot ny storhetstid?

Ostlänken har en ansenlig förhistoria. Det har varit många turer sedan regeringen år 2003 beslutade att järnvägsprojektet skulle in i dåvarande Banverkets investeringsplan. Den nu framlidne landshövdingen Bo Holmberg presenterade i december 2006 ett förslag om byggstart 2010 för Ostlänken.

Den nytillträdda regeringen med Fredrik Reinfeldt och Anders Borg var emellertid minst sagt ointresserad av järnvägsdragning genom Östergötland.

Mer att läsa: Sosecontainer i ny skepnad.

2008 satsade Linköping, Norrköping och landstinget tillsammans 50 miljoner kronor i Citybanan i Stockholm. I utbyte fick man en ny utredning/förhandling om Ostlänken.

2011 bytte Östergötland argumentationslinje. Lars Stjernkvist (S) i Norrköping och Paul Lindvall (M) i Linköping fokuserade nu på kapacitetsbristen och argumenterade för två ytterligare spår mellan Linköping och Norrköping.

Den hållningen fick starkt stöd i Kapacitetsutredningen 2012 som leddes av Lena Erixon som numera är generaldirektör på Trafikverket. Senare samma år bytte också alliansregeringen fot; nu skulle Ostlänken byggas meddelades det. Den nuvarande regeringen har ökat takten. 13 december 2016 tog riksdagen beslut om att godkänna satsningen på höghastighetståg. Utbyggnaden ska dock ske i en takt som ekonomin tillåter.

Nå. I Norrköping är det full fart. Det ser jag varje dag här i stan. Men i Linköping gör osäkerheten om dragningen genom staden att det blir byggstopp i centrala områden.

Fortfarande finns också ett fullmäktigebeslut om tunnel. Ett alternativ som kostar tio miljarder mer än en bro. Vem vill skjuta till de pengarna?

Trafikverket håller fortfarande fast vid att Ostlänken ska vara färdigbyggd 2028. Men det förutsätter att man snarast kommer fram till en ansvarsfull lösning för passagen genom Linköping.

Widar Andersson

(Artikeln har nyligen publicerats i Corren under vinjetten "Widars vinkel.")

.

WidarDirekt Invandring, integration och lag och ordning. Se där topp tre när Demoskop för Expressens räkning frågar medborgare/väljare om vilka de viktigaste valfrågorna är just nu. Onekligen intressant. Enligt Peter Santesson på Demoskop så ”ryckte” invandringsfrågan upp i täten på ett statistiskt säkerställt sätt efter terrordådet i Stockholm för en vecka sedan.

Jag känner mig för egen del väl innesluten i medborgar/väljarkollektivets uppfattningar och prioriteringar. Såsom landet ligger finns inget som är i närheten av att vara lika viktigt att få ordning på som just invandringen, integrationen och lag och ordning. Dessa tre frågor – i synnerhet invandring och integration – påverkar i stort sett hela samhället.

Mer att läsa: Noll intresse för Sverige.

Socialdemokraterna avslutade sin kongress i onsdags. Partiet visar att man är på väg tillbaka till den politiska relevans som så starkt kännetecknat socialdemokratin under långa historiska perioder. De tre frågor som dominerade på S-kongressen var just invandring, integration och lag och ordning.

Vänstern och liberalerna i Sverige har aldrig förstått sig på vad socialdemokrati egentligen är. I dag på långfredagen klagar till exempel Expressens ledarsida på socialdemokraternas ”härskartekniker”; att partiet med självklar pondus bara kliver in och tar en ny position i heta frågor utan att skämmas för att de tidigare haft en helt annan position i bland annat frågor om antal poliser, om tiggeri, om invandring eller om integration/etablering. Vänstern å sin sida klagar på sossarna för att de låter som ”högern” när de istället borde stå och kackla (kunde bara inte låta bli; det är ju påsk gubevars) vänsterdogmer som ingen bryr sig om.

Mer att läsa: Positionsbyte för Löfven

Socialdemokraterna kan dock inte nöja sig med att inta positioner lite si så där allt eftersom vad som är på det politiska modet. Det vill till att leverera också. Per Gudmundson har en poäng på Svenskans ledarsida idag när han pekar på det märkliga i att migrations- och justitieminister Morgan Johansson kommit så lätt undan efter terrordådet.

Den misstänkte terrormördaren befann sig olagligt i Sverige. Han skulle avvisas men stannade kvar. Socialdemokraterna har under ganska lång tid nu gjort retoriska poänger typ Löfven på S-kongressen – ”Ett ja är ett ja och ett nej är ett nej” – apropå hur asylpolitiken ska fungera.

Avvisningarna fungerar mycket dåligt. Det är Morgan Johanssons ansvar. Gudmundson vill gärna avsätta honom för den sakens skull. Det vill inte jag. Men det krävs att regeringen skärper sig. Avvisningar, inre gräns kontroller och det legala surträsket runt papperslösa” behöver tas tag i och fixas till. Invandringen var även 2016 mycket omfattande. Den behöver ner på hanterbara nivåer och dessutom domineras av arbetskraftsinvandring om det ska gå vägen.

Invandring, integration och lag och ordning är inga tillfälliga gäster på topplistan. De kommer att vara superviktiga under många år i hela samhället. Och i nästa val.

 Widar Andersson

WidarDirekt/Göteborg Efter terrordådet i Stockholm är det något med maktens infantiliserande tilltal gentemot medborgarna som stör och skaver. Jublet över att många människor var beredda att sträcka ut en hand till sin nästa; det indikerar förvåning över det som skedde. Under ett par dygn nu har jag hört programledare, chefredaktörer, kulturpersonligheter och politiker stå och hylla ”folket” för att det uppträder anständigt och erbjöd skjuts till en strandsatt eller hämtade en annan människas barn på förskolan eller frågade någon om hon ville ha en pizza. Tror dom att folk är monster?

I tankarna färdas jag 20 månader bakåt i tiden. Det är september 2015. Sveriges invandringspolitik håller på allvar på att kapsejsa. Av detta syns dock knappt något i de stora och ”fina” medierna. Där härskar istället Uppfostringsmedia. I väldigt ensidigt vinklade tidningsuppslag och medieinslag körs istället kampanjer för ”alla människors lika värde” där kändisar, chefredaktörer, politiker och kulturpersonligheter manar folket att stå upp för det goda och fina. Det var som om maktens tilltal präglades av rädslan för ett folk som plötsligt gått och blivit rasistiskt?

Jag hade då i september 2015 och även nu i april 2017 känslan av att makten smått desperat gick och går och väntar och hoppas på en så kallad ”game changer”; en händelse som ska kunna stjäla dagordningen från de onda. Det är väl därför de drar på så ini helsike när tillfälle yppar sig? Bilden på den stackars omkomne kurdiske pojken som efter ett misslyckat flyktförsök över Medelhavet hittades död på en strand i Turkiet togs som intäkt för en monstruös kampanj mot alla som stod upp för behovet av ordning och reda i invandringspolitiken.

Mer att läsa: Löfven kan undgå Perssons öde.

Med terrordådet på Drottninggatan känns det ungefär på samma sätt. Fast i en mildare variant än i september 2015; det ska tacksamt medges. Lärpengarna har trillat ner. Visst ser jag hur det beskrivs som ett under av solidaritet att 10 000 människor samlas på Sergels torg för att hedra offren i terrordådet. Och visst vimlar det av hoppfulla utrop om att ”stockholmarna står upp mot terrorn” när det civila samhället ”krokar arm” med offentligheten som en stockholmsredaktör skriver idag.

10 000 på Sergels torg. Självklart är det 10 000 på Sergels torg. Men dessa 10 000 säger inte något mer förvånande om stockholmarna än vad kanske 75 000 fotbollsfirande människor i Rålambshovsparken i juli 1994 hade att säga om Sverige eller Stockholm.

Mer att läsa: Ganska avspänt om vinster.

Lite proportioner tack kort sagt. Svenskarna – och säkerligen inga andra heller – är inte några monster eller några rasister. Det finns ingen anledning att tala till oss som barn.

Antagligen är det så att det politiska etablissemanget har fått Sverigedemokraterna på hjärnan. Allt som händer och sker relateras till SD. Direkt i politrukernas jakt på vinklar och nyhetsspinn. Indirekt i mer svåråtkomliga psykologiska processer där makten känner underläge och viss rädsla och osäkerhet gentemot medborgarna.

Därav alla dessa märkliga utfall om fascism, nazism och populism. Därav alla dessa jubelrop över att en medmänniska har erbjudit sig att köpa en pizza åt en annan människa som blivit strandsatt genom avspärrningarna efter ett överraskande terrordåd i Stockholm.

Anders Lindberg på Aftonbladets ledarsida skriver klokt och initierat om det slags ”anständiga populism” som förhoppningsvis ska kunna knö sig in även här hos oss igen.

” Martin Schulz lyfter fram social rättvisa och ökad jämlikhet som sätt att möta globaliseringens avigsidor. Han talar direkt till dem som upplever sig vara utvecklingens förlorare i stället för att låtsas som om problemen inte finns.

- Han är en bra populist, en anständig populist, säger Michael Broening.
Det ligger mycket i detta. Schulz ställer de enkla frågorna - men utan de förenklade lösningarna.

Hittills har Socialdemokrater i Europa haft svårt att hantera arvet efter Tony Blair och problemet med att alla partier samlas i mitten. I Storbritannien och Frankrike har Löfvens systerpartier flyttat sig så långt åt vänster att de inte längre verkar vara valbara för breda grupper. Någon dramatisk vänstersväng av den typen är knappast aktuell i Tyskland, snarade handlar det om att återupprätta SPD:s självförtroende och våga föra en mer traditionell socialdemokratisk politik med betoning på generösa socialförsäkringar och ett starkt välfärdssamhälle.”

 Stefan Löfven har chansen att axla ett ledarskap som inte styrs av rädsla. Parollen Trygghet i en ny tid är som gjuten för en renässans för anständig populism av klassiskt socialdemokratiskt framgångssnitt.

Widar Andersson

WidarDirekt/Göteborg Socialdemokraternas partikongress har dragit igång i Göteborg. Jag är där.

För första gången på 12 år kan partiet hålla kongress i regeringsställning. Vilket ger en extra trygghet åt den partiledning vars huvuduppgift är att samla ihop partiet runt plattformen ”Trygghet i en ny tid.”

Parollen om trygghet är klockrent rätt alla dagar. Efter terrordådet på Drottninggatan i fredags eftermiddag har Tryggheten fått en ännu djupare innebörd.

Ett avgörande test kommer redan senare idag då partikongressen ska besluta om invandringspolitiken. Under lördagskvällen pågick diskussioner i så kallade temagrupper där ombud och partistyrelsefolk diskuterade politikens och kongressens olika frågekomplex. Efter temagruppernas möten har partiledningen gjort vissa revideringar i sina förslag.

Nu på morgonen delade partistyrelsen ut sina förslag till förändringar i migrationspolitiken. Grunden ligger fast – vilket är mycket viktigt. Under smått kaosartade förhållanden i november 2015 återbördades invandringspolitiken till reglerade och realistiska förhållanden.  Det kommer att ta många år för den svenska välfärdsstaten att hinna i fatt de stora problem som byggts upp under det dryga decennium då Sverige bjärt avvek från övriga västvärlden genom en mycket stor utomeuropeisk invandring.

Att skapa ordning och reda och trygghet i dessa frågor är en av de viktigaste bitarna i ”Trygghet i en ny tid.” Jag hoppas att partikongressen inser det. Socialdemokratins största ångest är att bli ”uppkäkade” av Sverigedemokraterna. Särskilt i LO – och PRO-leden finns stora risker för fortsatta förluster till SD. Vacklar och snubblar Socialdemokraternas partikongress i invandringspolitiken så lär hela bygget av ”Trygghet i ny tid” att falla ihop.

I ändringsförslaget från partistyrelsen har gjorts vissa nya ”skrivningar” som det heter på det politiska språket. Dels markeras socialdemokratins ”principiella inställning” om att ”permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening främjar en bra etablering”. Dels finns en mening om att ”Fler lagliga vägar in” för flyktingar vore eftersträvansvärt på ett allmänt plan.

Att permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening skulle främja en bra etablering; det är ett argument som står på lösan grund. Sverige är sämst i OECD-klassen när det gäller etableringens fundamenta – jobb och arbete – och dessa allvarliga försämringar har tillkommit under en regim som kännetecknats av just permanenta uppehållstillstånd och familjeåterföreningar; anknytningsinvandring.

Men det viktigaste är att beskedet från partiledningen är att politiken från den invandringspolitiska uppgörelsen i riksdagen ligger fast. I sitt inledningsanförande på kongressen på söndagsmorgonen markerade utrikesminister Margot Wallström starkt betydelsen av fortsatt "ordning och reda" i invandringsfrågan. I eftermiddag vid runt klockan 16-17 vet vi förmodligen hur det gick.

Widar Andersson

WidarDirekt Så har det då hänt. Fruktansvärda nyheter från Stockholm. Intellektuellt lätt att förstå att det skulle ske terrordåd också i Stockholm. När det så sker; ändå så känslomässigt drabbad. Gud give att polisens ledning och manskap är redo och förberedda för detta.

Sådana här händelser skapar ett före och ett efter. Likt mordet på Olof Palme 1986. Nu är vi efter terrordådet på Drottninggatan 2017.

Nu har de första svenska offren fallit för terrorn. Våra tankar går till offren, deras anhöriga och till alla människor som plötsligt insåg att de befann sig mitt i en terrorattack och att deras liv var i fara. Och som bokstavligen sprang för sina liv.

Statsminister Stefan Löfven som var på väg till Göteborg för partikongressen som börjar i morgon är nu på väg in till Stockholm från ett besök i södra Sverige. Statsministern har konstaterat att Sverige har attackerats och att det handlar om ett terrordåd.

Mer kommer att klarna under kvällen och morgondagen. Minst fyra personer har bekräftats vara döda. 12-15 personer ska ha skadats varav 9 allvarligt . En person är gripen enligt polisen. Uppgifter om skottlossningar tillbakavisas av polisen.

Den 22 mars, efter det senaste terrordådet i London skrev jag här på WidarDirekt följande rader.

"Det kommer att inträffa terrorattacker även i Sverige. Sannolikt ungefär av det solitära slaget som vi i kväll sett i London. Ingen kan begära att alla möjliga gärningsmän ska kunna övervakas på ett sådant sätt att inga attacker kan genomföras. Men det vi kan begära är att de ansvariga myndigheterna har sådan beredskap att de snabbt och effektivt kan agera vid ett angrepp från terrorister. Har vi det?"

Svaret tycks vara att ja det har vi. 19 timmar efter terrorattacken sitter en 39-årig man hos polisen för terroristbrott genom mord. Han ska häktas/inte häktas senast på tisdag. Statsministern, inrikesministern och polisen har uppträtt föredömligt stabilt, förtroendeingivande och effektivt.

Jag ska så sakta ta mig ner mot Göteborg och S-kongressen.