DEBATT | STADSBYGGNAD
Stockholms stad har lämnat sitt förslag till ny översiktsplan. Men det är tveksamt om stadens invånare förstår hur planen kommer att styra Stockholms stadsutveckling för lång tid framåt. Förslaget verkar mest vända sig till fastighetsexploatörer så att de kan bygga utan hänsyn till de kvalitéer som har gjort Stockholm unikt och älskat – tillväxten sker på bekostnad av oersättliga stadsmiljövärden.
Därför vill vi tre miljöorganisationer med tillsammans 73 000 medlemmar uppmärksamma om allvarliga brister i förslaget och kraftfullt uppmana staden att göra om översiktsplanen så att den ger förutsättningar för ett långsiktigt hållbart stadsbyggande där Stockholms höga kultur- och naturvärden tas tillvara och utvecklas och att medborgarna får möjlighet att påverka.
Stockholms välkända stadssiluett med kyrktorn och märkesbyggnader skyms alltmer av nya stora byggnader. I nya bostadsområden är tätheten så hög att sol och dagsljus inte når ner på gårdarna och behovet av park- och lekytor tillgodoses inte. Stockholms egenart med dess höga kultur-, natur- och stadsmiljövärden håller på att urholkas.
Stockholms city omvandlas radikalt. Påbyggnader i flera våningar och rivningar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som Astoriahuset eller ibland endast några decennier gamla byggnader, som Gallerian och kontorshuset vid Tegelbacken, sker för att kunna bygga större och högre hus som ger största möjliga vinst åt fastighetsägarna. Priset för samhället i övrigt blir omfattande resursförbrukning och miljöbelastning och en stadsmiljö med mörka och otrivsamma gator.
Bristen på styrande riktlinjer gör att planen inte blir operativ. Varken investerare eller myndigheter får tillräcklig vägledning och den öppnar för kortsiktiga intressen. Det saknas också förutsättningar för en meningsfull dialog med medborgarna eftersom förslaget är så odetaljerat och vagt. Följande punkter belyser varför översiktsplanen inte håller måttet:
• Koncentrationen till de centrala delarna leder till ökad segregation. Tillväxten är ännu mer inriktad mot de centrala delarna jämfört med gällande översiktsplan. Denna centralisering går tvärt emot regionplanen, som i stället förespråkar en fördelning av bebyggelsetrycket genom en kraftigare tillväxt i åtta kärnor i närregionen. I dessa finns en stor potential för fler bostäder, bättre service, kultur och ökat näringsliv varigenom nya livskraftiga stadskärnor skulle kunna utvecklas. Samtidigt skulle exploateringstrycket på centrala Stockholm minska, kulturvärden kunna bevaras, segregationen motverkas och biologiska kärnområden undantas från byggande.
• Högt värderade naturmiljöer hotas av stora exploateringar. Det under generationer skapade samspelet mellan landskap, parker, övrig grönska och bebyggelse borde vara en självklar förutsättning även för fortsatt stadsutveckling. Barns och vuxnas behov av parker och friluftsområden åsidosätts i dag i Stockholms planering. Det räcker inte med planens oprecisa inriktning om god tillgång till grön- och vattenområden. I Stockholm finns dokumenterad kunskap och riktlinjer som garanterar gröna samband och närhet till parker och grönska. Ta tillvara denna kunskap!
• Viktiga avvägningar mellan motstående intressen saknas. Konflikten mellan den planerade Östliga Förbindelsen och Nationalstadsparken har inte analyserats i planförslaget. Inte heller berörs konflikten mellan önskemålet att bygga bostäder vid vatten och vikten av att behålla återstående obebyggda hamnområden för att kunna tillgodose det ökande behovet av kollektivtrafik per båt och långväga sjötrafik. Detta är exempel på analyser som bör ingå i en översiktsplan.
• Avsaknad av riktlinjer för den arkitektoniska utformningen visar stadens brist på ambition. Fortfarande rivs kulturhistoriskt värdefulla byggnader som kunde ha rustats upp. Det behövs riktlinjer för att stimulera till en högre arkitektonisk kvalitet och bättre anpassning till stadens kulturmiljövärden. Det talas i texten ideligen om variation men inte om det samspel i utformningen av bebyggelsen som behövs för att uppnå harmoniska stadsrum. Byggnadsordningen från 1999, som redovisar karaktärsdragen i olika stadsdelar och är ett utmärkt underlag för arkitekternas arbete, bör ingå i översiktsplanen.
• Översiktsplanens svepande formuleringar omöjliggör en fungerande dialog med medborgarna. Det betyder att det är svårt att föreställa sig vilka förändringar som väntar. Är avsikten att översiktsplanen ska vara så oprecis som möjligt för att staden ska kunna genomföra spektakulära projekt utan besvärande begränsningar? Det borde vara tvärtom. Ett tydligt underlag i tidiga skeden möjliggör en meningsfull dialog med medborgarna så att deras kunskap kan tas tillvara innan låsningar skett. Det ger tidsvinster senare genom smidigare planprocesser och minskad risk för ”almstrider”.
• Översiktsplanen behöver kompletteras med områdesplaner. Eftersom skillnaden i detaljeringsgrad mellan översikts- och detaljplan är stor behövs planer på mellannivå som tydligt visar vad, var och hur det ska byggas, vilka kultur- och naturmiljöer som ska beaktas och hur infrastrukturfrågorna ska lösas. Det är på denna nivå vi fullt ut kan förstå vad förändringarna leder till. Områdesplaner är utmärkta som underlag för en bra dialog med alla berörda och underlättar politiska beslut.
Våra mest uppskattade stadsmiljöer har tillkommit genom god planering och ändamålsenliga regelverk. Översiktsplanens innehåll kommer att prägla Stockholms stadsbygd för många generationer framåt. Undertecknade organisationer uppmanar Stockholms stad kraftfullt att arbeta om översiktsplanen så att den kan fungera som ett långsiktigt styrinstrument för en hållbar stadsutveckling som tillvaratar stadens unika kultur- och naturvärden, främjar arkitektur med hög klass och leder till trivsamma och goda stadsmiljöer.
Beatrice Sundberg
ordförande Naturskyddsföreningen Stockholms län
Ronny Fors
ledamot Naturskyddsföreningen Stockholms län
Vicki Wenander
ordförande Svenska byggnadsvårdsföreningen
Kristina Berglund
vice ordförande Svenska byggnadsvårdsföreningen
Stephan Fickler
verksamhetsledare Svenska byggnadsvårdsföreningen
Monica Andersson
ordförande Samfundet S:t Erik
Susanne Ingo
vice ordförande Samfundet S:t Erik
Laila Reppen
sekreterare Samfundet S:t Erik
