Mellan åren 2013 och 2016 skickade Migrationsverket 1 394 ärenden för bedömning hos Säkerhetspolisen.
SvD:s granskning visar att endast tre individer under ungefär samma period tagits i förvar direkt av Säkerhetspolisen, enligt lagen om särskild utlänningskontroll, LSU. Lagen syftar till att ge verktyg åt Säpo att hantera hot mot rikets säkerhet och misstänkta terrorbrott och har funnits i flera årtionden.
SvD har granskat i vilken omfattning Säkerhetspolisen använt LSU sedan 2010, som alltså inte berör svenska medborgare, men syftar till att skydda riket och förhindra terrorbrott. Det råder sträng sekretess kring alla ärenden, därför är uppgifterna om fallen få.
Det har funnits kritik mot rutinerna att kunna identifiera individer som är säkerhetsrisker.
Sedan den 1 januari 2010 fram till i mitten april i år har totalt fem personer tagits i förvar enligt lagen, visar siffror som myndigheten tagit fram på SvD:s begäran.
I tre av fallen har Säpo tagit så kallade interimistiska beslut, vilket i praktiken betyder att myndigheten på egen hand beslutat att ta en person i förvar. Besluten togs 2015 och 2016. Ytterligare ett beslut togs så sent som den 7 april 2017, dagen för det misstänkta terrordådet i Stockholm.
Enligt terrorforskaren Magnus Ranstorp är det få fall sett till antalet ärenden som skickats från Migrationsverket gällande potentiella säkerhetshot. Av verkets 1 394 säkerhetsärenden mellan 2013 och 2016 så pekade Säpo ut 120 riskärenden.
Bland de fall där Säkerhetspolisen ansökt om utvisning för personer återfinns elva ärenden sedan 2010.
– Lagen används sparsamt, om man uttrycker det milt. Ur min optik så är tillämpningen av LSU väldigt restriktiv från Säpo, säger Magnus Ranstorp.
– Det är många fall som flaggas av Migrationsverket och som Säpo sedan sållar ut av dessa som är speciellt intressanta. Det blir ändå en väldigt restriktiv i tillämpning av LSU, säger Magnus Ranstorp.
Enligt Ranstorp kan en förklaring ligga i osäkra första bedömningar av säkerhetsärenden hos Migrationsverket.
– Deras handläggning kanske inte heller fungerar så bra när det gäller att upptäcka de här individerna. Det har funnits kritik mot rutinerna att kunna identifiera individer som är säkerhetsrisker. Till syvende och sist så är det handläggarna som bollar upp ärendena till Säpo, säger Magnus Ranstorp.
Ett av Säpos interimistiska beslut togs alltså samma dag som den nu terrormisstänkte Rakhmat Akilov körde ihjäl fyra personer i centrala Stockholm, den 7 april i år.
Handlingen har sekretessprövats och jag kan inte sträcka mig längre än den information du redan fått.
Det är den enda handling där Säpo valt att delvis lyfta sekretessen och skicka till SvD.
”Säkerhetspolisen beslutar interimistiskt med stöd av 9 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll att [överstruket namn, red. anm.] ska tas i förvar”, skriver Säpos operativa chef Johan Olsson i beslutet den 7 april.
Men det handlar sannolikt inte om Drottninggatan, utan om fallet med den 30-årige man som stod åtalad vid Malmö tingsrätt för terrorbrott, alternativ mordbrand riktat mot en shiamuslimsk föreningslokal i Malmö. Han greps den 7 april av Säpo. Gripandet skedde direkt efter att mannen friats av tingsrätten.
Säpo vill inte kommentera ärendet.
”Handlingen har sekretessprövats och jag kan inte sträcka mig längre än den information du redan fått”, skriver pressekreteraren Simon Bynert till SvD.
Säkerhetspolisen vill inte heller lämna ut uppgifter om sina övriga två beslut om förvar enligt terrorlagen, LSU.
SvD har dock lyckats spåra dessa två personer som tagits i förvar av Säkerhetspolisen. I dokumentation hos Migrationsöverdomstolen framgår att två personer greps av Säpo enligt LSU den 2 juli 2015 och den 16 mars 2016.
Båda individerna har överklagat att de tvingas vara i förvar.
