Regeringen satsar på ”moderna beredskapsjobb”, hette det förra året, när Stefan Löfven sjösatte ett projekt för att få upp sysselsättningen.
Statliga verk och myndigheter skulle gå före som arbetsgivare och erbjuda minst 5 000 tvååriga enkla jobb, till hundra procent subventionerade, fram till 2020.
Hur många som har skapats hittills? Enligt Arbetsförmedlingens senaste statistik, från mars i år: 12 stycken.
Ett av Socialdemokraternas vallöften var annars inrättandet av 32 000 traineejobb, en anställningsform för unga att kombinera med yrkesutbildning. De infördes 2015, och reformen utvidgades förra året till att även omfatta nyanlända och långtidsarbetslösa. Traineejobben finns inom den offentliga välfärden och inom särskilt utvalda bristyrken, och subventioneras med 85 procent av lönekostnaden.
Hur det har gått? Inom välfärden finns nu 410 traineejobb, enligt Arbetsförmedlingens senaste statistik. Inom bristyrkena 26 stycken.
Stefan Löfven lovade i valrörelsen också 31 000 så kallade extratjänster i offentlig sektor. Det är ungefär samma sak som moderna beredskapsjobb, fast inom kommun och landsting. Även här är subventionen hundraprocentig.
I mars fanns det 2 765 extratjänster.
Borgerligt sinnade läsare kanske skrattar. Men skrattet fastnar snabbt i halsen för den som drar sig till minnes Alliansens YA-jobb. Det handlar om ett slags lärlingsplatser med 75 procent av den kollektivavtalsenliga lönen, subventionerade med motsvarande arbetsgivaravgiften. Det skulle bli 7 500 yrkesintroduktionsanställningar.
Det blev lika populärt som det är enkelt att säga. Just nu har 721 personer sådana, enligt Arbetsförmedlingen.
De moderna beredskapsjobben inrättar sig således i en rik tradition. Ändå väcker de min nyfikenhet.
Av de 12 beredskapsjobben har nära hälften uppstått i Värmland. I Karlstad, närmare bestämt.
Så jag ringer Arbetsförmedlingen i Karlstad och frågar den lokala chefen hur de har gjort.
”Jo, de är anställda här hos Arbetsförmedlingen”, säger hon.
