»Trigger warnings«, »safe spaces« och studenter som kräver att talare tystas: på amerikanska och brittiska universitet har taket sänkts. I Sverige är det inte lika illa. Och med populistiska partier på frammarsch hamnar frågan om akademisk frihet i nytt ljus.
Man får faktiskt inte tycka vad man vill.
Det är rubriken på en krönika i Lundastudenternas tidning Lundagård den 3 mars 2017.
Skribenten Mathilda Schlyter, som sitter i styrelsen för Feministiska juriststudenter i Lund, sågar Upplysningens portalfigur redan i första stycket.
»Det kan hända«, skriver hon, »att jag någon gång med blank blick menat mig vara anhängare till en flitigt felciterad Voltaire, att trots att jag inte gillar någons åsikter så är jag beredd att dö för att de ska få lov att hävda dem. Det var i så fall mitt eget BS«. (Förkortning för bullshit, reds anmärkning).
Nu tycker Mathilda Schlyter nämligen annorlunda:
Vill du läsa hela artikeln nu?
Det här är ett utdrag från en artikel publicerad i ett nummer av Fokus. Om du vill få full tillgång till artikeln och hela tidningen digitalt, välj det alternativ som passar dig bäst.
Prenumerera på Fokus!
Fokus, 144 kronor per månad!
