Nästan alla såg dem nog. Två suddiga bilder på den misstänkte terroristen. På sin första presskonferens, den där ödesdigra fredagen för två veckor sedan, bad polisen om hjälp med att hitta honom. Utanför en bensinmack kände en man igen Rakhmat Akilov från bilderna och följde efter honom i sin bil. ”Utan detta hade vi aldrig hittat honom så snabbt”, sade en källa i polisinsatsen (AB 8/4). Det var tur att Akilov valde att åka tunnelbana – tunnelbanan är en av få platser i Sverige som faktiskt är relativt kameraövervakade. Hade han färdats på något annat sätt hade någon bild förmodligen inte funnits att sprida, åtminstone inte i ett så tidigt skede.
Efter terrordåden i Köpenhamn i februari 2015 aviserade inrikesminister Anders Ygeman (S) att regeringen tittade på sätt att öka kameraövervakningen: ”Det kan finnas behov av en tydligare tillämpning av lagstiftningen så att det går att använda kameraövervakning mer” (DN 17/2 -2015) I november samma år höjdes terrorhotsnivån i Sverige, vilket fick statsminister Stefan Löfven (S) att tillsätta en utredning för att förbättra kameraövervakning på platser med generell hotbild eller som är särskilt brottsutsatta: ”Det måste säkerställas att det inte finns hinder för att detta ska kunna genomföras” (Expressen 19/11 -2015).
POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen
Anmäl dig härSedan den 1 januari i år har polismyndigheten tillsatt ett kameraprojekt för att utveckla och stärka polisens förmåga till kameraövervakning. Joakim Söderström, nationellt ansvarig för kameraövervakningen berättar:
– Under 2016 skedde en samhällsutveckling som blottade vår oförmåga på detta område. Sexuella övergrepp mot unga kvinnor på festivaler, bilbränder, attacker mot blåljuspersonal och gangsteruppgörelser som allt för ofta slutade i mord hade alla de gemensamt att de dels skedde på allmän plats och dels att vi saknade förmåga till kameraövervakning.
Bara för att sätta det i ett sammanhang: Stockholms Lokaltrafik har 20 000 kameror, varav 4 700 bara i tunnelbanan. I hela övriga landet har polisen sammanlagt runt 120 stycken.
På frågan om hur Söderström ser på den nuvarande kameraövervakningslagens inverkan på polisens möjlighet att kameraövervaka svarar han den innebär en flaskhals för polisen och är en källa till omfattande administration.
– Men vi har stora förhoppningar om att den nya lagstiftningen som utredningen ska presentera tar rejäla kliv mot en mer modern syn på kameraövervakning, säger han.
Stockholms Lokaltrafik har 20 000 kameror, varav 4 700 bara i tunnelbanan. I hela övriga landet har polisen sammanlagt runt 120 stycken.
Utredningen som Söderström refererar till ska redovisas den 15:e juni i år. Men utredningens förslag kommer inte förenkla polisens möjlighet att kameraövervaka, utan tvärtom i vissa delar försvåra, det vill säga tvärtemot mot vad regeringen har påstått. En centralt placerad källa som haft insyn i hela processen har gjort gällande att polisens vädjan om att få lättare att kameraövervaka inte kommer att hörsammas, om den nya utredningens förslag går igenom.
Och för att förekomma allt åberopande av George Orwell, storebror och 1984: säkerhet måste givetvis alltid vägas mot individens rätt till integritet. I juni 2016 fick utredningen tilläggsdirektiv om att även ta hänsyn till en ny EU-rättslig dataskyddsreglering, som innebär att individens integritetsskydd stärks även i Sverige. Det är bra. Men utredningen verkar av allt att döma föreslå att Sverige behåller sin separata kameraövervakningslag och att polisen även fortsatt måste söka tillstånd på förhand, trots att kameran inte bryter mot någon lag.
Poliser är alltså betrodda med att bära, och om det krävs, avfyra skjutvapen – då anses ingen tillstånd från en särskild tillsynsmyndighet behövas – men inte med att hantera en uppsatt kamera på särskilt brottsutsatta platser. Vore det inte rimligt om polisen, vars uppgift är att upprätthålla lagen, själva betroddes med att följa densamma? Är det rimligt att en ICA-handlare är fri att övervaka sina kunder utan tillstånd men att polisen inte får övervaka i särskilt brottutsatta områden?
Utåt påstår regeringen att man vill öka medborgarnas säkerhet med hjälp av bättre kameraövervakning, men den utredning man tillsatt pekar i rakt motsatt riktning.
I dag överklagar Datainspektionen nästan alla tillstånd som polisen beviljas av länsstyrelser. De begär att varje kamera motiveras och nagelfars utifrån antal anmälda brott på en plats. Det får den paradoxala konsekvensen att om en trygghetskamera, exempelvis på ett särskilt brottsdrabbat torg, uppnår sitt mål att reducera brottslighet så får polisen svårt att få tillståndet förlängt. Den nya utredningen föreslår, av allt att döma, ingen ändring av detta. I ett område där människor av rädsla för repressalier inte anmäler brott kan polisen alltså inte få tillstånd att sätta upp en kamera.
I andra EU-länder anser man att det räcker med en personskyddslag och så länge man inte bryter mot den får man sätta upp kamera.Tillsammans med de ökade dokumentationskrav som följer med den nya EU-regleringen innebär detta att de förslag utredningen, enligt källa, kommer att lägga fram ytterligare begränsar polisens möjligheter att använda sig av kameraövervakning och öka administrationen från en redan hög nivå.
Utåt påstår regeringen att man vill öka medborgarnas säkerhet med hjälp av bättre kameraövervakning, men den utredning man tillsatt pekar i rakt motsatt riktning.
