”Därför marscherar vi för vetenskapen i dag”

DEBATT | MARCH FOR SCIENCE

Framväxten av populism, kunskaps­resistens och alternativa fakta är ett hot mot vårt samhälle och oroande för hela den demokratiska processen, i synnerhet som vi i dag till och med ser politiker som bortser från välgrundade fakta. Den ökande misstron till vetenskap och kunskap bortser från att det goda liv vi lever i dag baseras på vetenskapliga landvinningar. Tänk bara hur en värld utan telekommunikation, bilar, tåg och flyg, penicillin och vaccin skulle vara. Allt detta som vi tar för givet har tillkommit under de senaste dryga 200 åren, som resultat av vetenskapens utveckling, ­genom forskarnas och uppfinnarnas insatser. 

Vetenskapen åtnjuter stor respekt hos många, inte minst i våra skandinaviska samhällen, och tilltron till forskare och deras resul­tat är hög. Men med stöd av populistiska partier verkar i dag starka krafter för att ­förvanska fakta och ersätta sanningar med ­falska påståenden. Det hävdas till och med att åsikter är lika relevanta som evidensbaserad kunskap. 

För att manifestera vikten av vetenskap och vetenskaplig kunskap arrangeras i dag, på Jordens dag, en ”March for Science”. Marschen äger rum på runt 500 orter världen över, inklusive i de tre skandinaviska huvud­städerna. Syftet är inte att protestera mot specifika personer eller partier utan att vända sig mot vetenskapsfientliga tendenser i dagens samhälle. 

Vi står i dag inför stora globala utmaningar och behovet av vetenskapliga framsteg inom olika områden är stort. Det handlar om klimat­förändringarna och själva överlevnaden på vår planet. Det handlar om hur vi ska förse jordens befolkning med livsmedel och det allt större problemet med övervikt, i dag ett mer utbrett problem än undernäring. Det handlar om vår hälsa och behovet att bota och förhindra uppkomst och spridning av allvarliga sjukdomar, inte minst den tilltagande resistensen mot dagens antibiotika. Det handlar om vår tillgång till energi och behov av förnyelsebara energikällor som inte verkar menligt på klimatet. För att klara alla dessa problem behöver vi kunskap och effektiva verktyg. Vetenskapen arbetar för att ge oss dessa.  

Vetenskapen söker också ge svar på en lång rad andra frågor av ekonomisk, social och kulturell betydelse, för samhällets och individens bästa. Den hjälper oss att stilla vår nyfikenhet genom att undersöka förutsättningarna för vår existens och tala om varifrån vi kommer och hur vår värld är beskaffad, från de allra minsta beståndsdelarna till upptäckten av nya galaxer. 

Vad är det då som gör att vetenskaplig kunskap är mer tillförlitlig än personliga åsikter, pseudovetenskap, folktro och allmänt tyckande? 

Den avgörande skillnaden är att vetenskapligt grundade påståenden kan kontrolleras. Den vetenskapliga metoden bygger på att antagan­den systematiskt testas med hjälp av metoder som är anpassade till det problem som ska lösas. Vetenskapliga resultat måste kunna utstå kritisk granskning, och fors­karna måste vara beredda att redovisa grunderna för sina påståenden. Detta är ett mödosamt men spännande arbete som ofta förutsätter kreativitet och djärva idéer.

Kungl. Vetenskapsakademien i Sverige, Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab och Norske Videnskaps-Akademi är oberoende organisationer, vars uppgift är att ­främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademierna består av fram­stående forskare med hög samlad kompetens inom hela vetenskapsområdet, från mate­matik och fysik, över kemi och livsvetenskaperna, till samhällsvetenskap och huma­niora. Fritt tänkande och fritt kunskaps­utbyte över ämnes- och nationsgränserna är grundläggande principer för oss. Det är i det sammanhanget viktigt att forskare fritt kan diskutera sina resultat inbördes och med det om­givande samhället, utan politisk mun­kavle. Därför utgör akademierna, tillsammans med universiteten, viktiga pelare för fritt tänkande och demokrati.

Politiker måste ofta fatta beslut som kräver insikt i komplicerade vetenskapliga sak­frågor. Akademierna förser därför politiker och beslutsfattare, både på nationell, europeisk och internationell nivå, med faktaunderlag inom en rad viktiga områden. 

Allmänheten har också rätt att ta del av forskningsresultat, inte bara för att få valuta för skattepengarna, utan också för att ges möjlighet att ta ställning i frågor som kräver vetenskaplig insikt. En viktig uppgift för våra akademier är därför att föra ut forsknings­resultat till allmänheten. Nya forskningsrön kan skapa rädsla och osäkerhet, vilket ibland har sin grund i brist på information. Det kan gälla miljöfrågor och global uppvärmning, men också frågor om till exempel genteknik, vaccinationer och kemikalier. Men vi vill inte bara räta ut frågetecken och klargöra risker, vi vill också berätta om vår fantastiska värld och all den nya kunskap som växer fram om hur universum utvecklats, hur livet uppkommit, och de andra stora gåtorna som mänskligheten grubblat över genom historien.

Vetenskapen vill berätta, och vetenskapen kan klargöra. Bara genom beslut baserade på vetenskaplig kunskap kan den positiva utvecklingen fortsätta. Vetenskapen måste höja sin röst när vetenskapliga fakta åsidosätts. Därför marscherar vi för vetenskapen i dag.

Christina Moberg

preses vid Kungl. Vetenskapsakademien, Sverige

Mogens Høgh Jensen

preses vid Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab, Danmark

Ole M Sejersted

preses vid Det Norske Videnskaps-Akademi, Norge

Läs även

”Svensk forskning måste styras smartare”

Debatt 2017-02-21 10.00