”Mot bakgrund av en svensk modell satt under allt mer press; globalisering, digitalisering och andra megatrender som påverkar arbetsmarknad och samhälle i stort, har Ledarna tagit initiativ till samtal om en ny arbetsmarknadsdialog, för bättre samtalsklimat och långsiktigt perspektiv.”
Dagens Nyheter har uppmärksammat det initiativ som Ledarna tagit. Citatet ovan är från organisationens pressmeddelande.
POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen
Anmäl dig härDet finns en rad andra aspekter som sannolikt kommer att finnas med på en sådan agenda. Den svåra frågan är väl vem som är beredd att delta i dialogen; det är inte självklart att arbetsmarknadens dominerande huvudorganisationer har ett sådant intresse.
En aspekt som jag tror kommer påverka ”den svenska modellens” legitimitet handlar om vilka företrädarna är.
Den socialdemokratiske partiordföranden Stefan Löfven har trots sin fackliga bakgrund valt att göra ”den svenska modellen” till ett varumärke som hans parti äger. Det är inte bra för den arbetsmarknadsmodell som sedan Saltsjöbadsavtalet varit den riktiga ”svenska modellen”. Den ägs av parterna, inte av partipolitiker.
Men betydligt mera intressant är nog en annan aspekt på legitimiteten. Arbetsmarknadsorganisationerna är ekonomiskt starka och den styrkan har använts till att bygga upp stora kanslier där det numera finns rader av chefer för både det ena och det andra. Den professionaliseringen skapar både på löntagar- och arbetsgivarsidan en växande klyfta till de som organisationerna säger sig företräda.
Fackliga kongresser befolkas i hög grad av professionella företrädare på samma sätt som de politiska partiernas kongresser.
På arbetsgivarsidan finns en motsvarande trend.
Man kan fråga sig hur många funderingar dessa legitimitetsfrågor ägnas.
En annan fråga som jag inte heller sett så mycket av funderingar kring är upplösningstendenser i de stora, klassiska arbetsmarknadsorganisationerna.
Spänningarna mellan LO och Svenskt Näringsliv finns det många aspekter på; det handlar om ett misstroende som grundades i LOs 70-talsframstöt att ersätta avtal med lag.
Men hur ser man nu på LOs roll framöver? Splittringstendenser som 6F och dess kampanjorganisation Katalys måste givetvis LO självt hantera, men inga andra arbetsmarknadsorganisationer kan vara ointresserade eller oberörda.
Ledarnas dialogprojekt skulle inte sakna ämnen om man också beaktade denna typ av grundläggande legitimitetsfrågor.
