Jag minns inte längre frågan, men svaret glömmer jag aldrig. "Jag vet inte", sa min mor till mitt femåriga frågvisa jag. Är mamma inte allvetande? Den chocken tog lång tid att hämta sig från.
Folk har, för att använda den konservativa britten Michael Goves famösa ord, tröttnat på experter. Men auktoriteter står fortsatt högt i kurs. Människor som berättar hur det egentligen ligger till, vare sig det gäller invandring eller vaccin, säljer.
Tvärsäkerhet är ju det personliga varumärkets bästa bränsle; det driver krönikor (ja, även denna), ledarsidor, tyckartexter. Den som dristar sig till att ställa en allvarligt menad fråga släpas omedelbart inför skranket. Alla förväntas ha en färdigförpackad åsikt om allt.
Kanske beror det på att det mesta numera bara är en googling bort. Internet är en fantastisk gåva, men det gör det också lättare än någonsin att förväxla fakta med kunskap. Fakta är gratis, men kunskap kostar. Det tar tid att läsa in sig på saker, och på köpet försvinner ofta den där tvärsäkerheten som är så eftertraktad i nyhetssofforna.
Alla förväntas ha en färdigförpackad åsikt om allt.
Varför ta in en expert som sitter och mumlar å-ena-sidan-å-andra-sidan och komplicerar allt när man helt gratis kan få en glad tyckare som levererar klatschiga soundbites.
PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.
Anmäl dig härDet är illa nog, men vad värre är: det verkar som om vi alla har ryckts med i eländet. Sociala medier har mer och mer gått från trevande och nyfikna samtal till kommunikéer och kungörelser. Tonen blir också därefter – när alla dessa tvärsäkra möts över komplicerade ämnen uppstår ett förbannat oväsen.
Utfästelser fungerar nämligen bäst som envägskommunikation, där ingen kan säga emot. Och värst blir det förstås när två ideologiskt frälsta kontrahenter sluggar mot varandra i kommentarsfälten – luften tar snabbt slut för alla som ännu inte riktigt har bestämt sig.
Ingen har tid eller intellektuell kapacitet att bli expert på allt (även om SvD Kultur-medarbetaren Torbjörn Elensky är på god väg, att döma av hans kunniga och initierade texter). Men alla kan vi bli bättre på att erkänna att vi inte är experter. "Jag vet inte" är en fras som vi borde använda oftare, istället för att haspla ur oss första bästa ogenomtänkta åsikt.
Det är inte helt enkelt, eftersom det kräver att vi blottar oss. Att vi sliter av den där masken vi upprätthåller inför omvärlden. Erkänner man att man inte vet tappar man lätt både prestige och inflytande.
Ändå tror jag att det är vägen framåt. Alternativet är att vi alla fortsätter som nu och flänger våra åsikter på varandra i ändlösa skyttegravskrig. De enda som vinner på det är de stackare som på riktigt är övertygade om att just de vet hur världen hänger ihop – trots att allt tyder på att de är grundlig felinformerade.
Alternativet är att vi alla fortsätter som nu och flänger våra åsikter på varandra i ändlösa skyttegravskrig.
Ju mer man lär om världen, desto mer inser man att den inte bara är komplex, utan ofta direkt kontraintuitiv.
Ja, ni hör ju själva hur outsägligt tråkigt det låter. Inte ett dugg schvung i det resonemanget. Och har jag ens rätt?
Jag vet inte.
