Katarina Barrling: Manipulation av språket pågår

KOLUMN

Det är länge sedan den kritiska diskursanalysen var förbehållen akademin. Numera döljer sig en nitisk språkgranskare bakom snart sagt varje hörn och minsta preposition löper risk att placeras på dekonstruktionsbordet. Intresset riktas mot strukturella maktrelationer med frågor om över- och underordning i blickfånget.

De språkliga uttryck som omger den politiska världens mer administrativa detaljer hamnar lätt i skuggan. Men vi kan utgå från att politiska intressen dagligen försöker utnyttja språkets påverkanskraft och att utrymmet för verbala manipulatörer är betydande.

Arbetsmarknadspolitiken har länge varit ett schlaraffenland för var och en med intresse för ordval. Tillvaron som arbetslös – eller arbetssökande – till exempel, utgör att döma av insatsbenämningarna på området ett liv av trygghet och hög sysselsättningsgrad, full som den är av plusjobb, kunskapslyft, nystartsjobb, aktivitets- eller rentav jobb- och utvecklingsgarantier. Fenomenet förefaller blocköverskridande och strävan att framställa arbetslöshet som en tillvaro av aktiviteter och garantier som mer beroende av regeringsinnehav än ideologisk hemvist.

Olika ord väcker olika associationer. En människa som flyr sitt land kan komma att tillerkännas flyktingstatus, men kallas inte sällan flykting före dess. Genom att kalla en människa migrant, asylsökande eller flykting kan man påverka hur nödställd hon uppfattas vara. Människor som i sin tur fått avslag på sin asylansökan men ändå stannar i landet kan kallas papperslösa, men även betecknas som personer som vistas illegalt i landet – med helt andra känslor och tankebanor som följd.

Ofta följer det valda ordets vinkel en tydlig logik där ideologi eller ansvarsförhållanden anas i bakgrunden. Ett intressant undantag utgörs av ordet skattetryck. Att en stor del av högern benämner skatter som just tryckande är knappast förvånande.

Mer överraskande är att ordet vunnit inträde även på vänstersidan, och även där används i stället för en mer neutral term som skattekvot. Visserligen anger självaste Internationalen att vi under skatter digna ner, men den gängse svenska vänsterhållningen har ändå utvecklats mot att skatter är vad som ger välfärd, och att skatten därmed bör förknippas med trygghet, inte tryck.

Att politiker och samhällsdebattörer använder ord för att styra omgivningens tankar är inget nytt och knappast ägnat att förvåna. Svärdet är dock tveeggat. Om spannet mellan det som betecknas och beteckningen blir för stor, kan beteckningen framstå i ett löjets skimmer och manipulatören avslöjas som just manipulatör.

Mot den bakgrunden kan man förvånas över att de uppenbara verbala manipulatörerna är så pass vanliga. Å andra sidan kanske den skickliga manipulationen är nog så utbredd. Det vet vi inte. För det är med verbal manipulation som med annan manipulation. Den riktigt verkningsfulla, den upptäcker vi aldrig.