Jag är förbluffad och förfärad över en hel del av det som nu skrivs med utgångspunkt från fredagens terroristdåd.
Men redan dagen efter kunde man i Expressen läsa en krönika av Johan Hakelius med ett mycket viktigt perspektiv:
Terrorism är ingen nyhet för Västeuropa. Under sjuttiotalet fanns flera år då över 400 människor dödades i terrordåd i Västeuropa. Ett normalt år på sjuttiotalet mördades kring 300 personer av terrorister. På åttiotalet hade antalet terroroffer i Västeuropa sjunkit till någonstans strax under 200 per år. Det var först kring millennieskiftet som dödsfall i terrordåd blev enstaka undantag Västeuropa. Dåd som de i Madrid 2004 och på Utøya 2011 var verkliga avvikelser.
Om man ska dra någon slutsats av det här, så är det att terrorism inte fungerar. De stater och samhällen som terroristerna angripit genom alla år finns inte bara kvar, de har utvecklats och är rikare ekonomiskt, kulturellt och socialt. De terrororganisationer som trodde att de kunde kasta Västvärlden över ända, har splittrats eller tynat bort. Nya har kommit, men gått samma öde till mötes
