Under måndagen besökte Andreas Schleicher Sverige på inbjudan av regeringen för att prata om jämlikhet i skolan. I den senaste Pisa-rapporten kunde OECD konstatera att den har sjunkit i Sverige, även om skolresultaten har förbättrats något.
Jämfört med många andra länder är jämlikheten i skolsystemet fortfarande god, men den har försämrats med hög hastighet. Bara i Korea och Finland har fallet gått snabbare. Och systemets förmåga att hantera växande ojämlikheter varierar lokalt.
– Ett av problemen i Sverige är den stora koncentrationen av nyanlända elever till få skolor. Om de fördelas jämnt på skolorna så går det att hantera, men om det är mer än 40 procent invandrade elever på en skola, då blir det svårt, säger Andreas Schleicher.
Utmaningarna har varit stora inte minst på gymnasiet. År 2015 kom 35 000 ensamkommande barn, flertalet i tonåren. I Sverige hamnade de ofta på gymnasiets språkintroduktionsprogram, med målet att snabbt kunna gå över till ordinarie gymnasieprogram.
En modell som Andreas Schleicher menar fungerar väl.
Våra data visar att ju snabbare du hamnar i en vanlig klass, desto bättre.
PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.
Anmäl dig här– Våra data visar att ju snabbare du hamnar i en vanlig klass, desto bättre.
Gymnasieminister Anna Ekström håller med Andreas Schleicher.
– Det är väldigt sant. I dag är hälften finns hälften av de nyanlända barnen på tio procent av skolorna. Det är för hög koncentration. Med nyanlända elever i fler skolor måste lärarna utbildas i till exempel språkutvecklande arbetssätt. Med rätt verktyg kommer lärarna långt. Jag vill till och med hävda att vi kan lära andra länder om detta.
Men samtidigt är bristen på modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk alarmerande och många gymnasier förmår inte möta elevernas olika behov. En undersökning av 42 gymnasier från Skolinspektionen visade att eleverna fick läsa ett fåtal ämnen enligt samma schema oavsett vilka individuella förkunskaper de har.
– Det behövs mer satsningar på introduktionsprogrammen, säger gymnasieministern.
Centralt för jämlikheten på alla nivåer är hur skolvalet fungerar.
– Jag är inte motståndare till skolval. Det som förgiftar skolsystemet är kombinationen av skolval och avreglering. Ju större inslaget av val är, desto starkare måste systemet vara, säger Andreas Schleicher.
I den fördjupade skolanalys som Sverige beställde av OECD 2015 menade Andreas Schleicher att Sverige behövde en samlad skolreform. Situationen, trots 2011 års reformer, var för splittrad och vag och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun otydlig, med fortsatt stor handlingsfrihet på lokal nivå.
Varför är strukturen otydlig, tror du? Ligger det i svensk kultur, att vi inte gillar hierarkier, att alla ska vara med?
Politikerna säger ofta ”alla ska gå klart gymnasiet”. De säger sällan ”alla ska klara gymnasiet väl”.
– Nej, det tror jag absolut inte. Före 1990 hade ni ett väldigt klart, strukturerat system som ni gjorde er av med. Ni hade en tydlig läroplan, en klar vision och ni levererade väl. Det stod inte i motsats till svensk kultur. Men sedan, under en tid, trodde ni att allt kunde lösas på den lokala nivån, att man inte behövde ett starkt skolsystem.
Ett problem i det svenska skolsystemet som Andreas Schleicher har pekat på många gånger är de alltför låga förväntningarna.
Politikerna säger ofta ”alla ska gå klart gymnasiet”. De säger sällan ”alla ska klara gymnasiet väl”.
Andreas Schleicher nickar.
– Både i Sverige och andra länder är det för mycket fokus på själva genomgången, inte på lärandet. Man kan göra gymnasiet obligatoriskt men om det är det enda skälet till att eleverna går dit, så är det ju inte bra.
Regeringen vill att gymnasiet ska bli obligatoriskt, men gymnasieutredningen som lades fram i höstas avrådde.
– Reellt är gymnasiet redan obligatoriskt och i framtiden kommer vi nog undra varför vi inte gjorde det formellt obligatoriskt tidigare. Men för mig är målet viktigare än vägen dit, säger Anna Ekström.
