Jämtlands läns mottagning av anvisade flyktingar med uppehållstillstånd har sänkts från 964 personer 2015 till 237 personer förra året.
Efter att den nya anvisningslagen infördes i mars 2016 har de åtta kommunerna i länet protesterat kraftigt. De har på olika sätt försökt att locka flyktingar som bor på asylboenden i länet och som fått uppehållstillstånd att stanna kvar.
– När vi fick bestämma själva hade vi en ganska hög siffra när det gäller mottagande. Till alla kommuners fasa har den siffran sänkts. På grund av anvisningslagen får vi inte ta emot så många vi vill, säger Jenny Edlund som arbetar på samhällsenheten på länsstyrelsen.
Den tvingande anvisningslagen infördes för att alla kommuner i Sverige ska ta emot nyanlända. Antalet flyktingar som en kommun ska ta emot beräknas bland annat utifrån kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och tidigare flyktingmottagande.
Nu konstaterar Jenny Edlund att lagen inte bara är ett golv när det gäller flyktingmottagande, den är också ett tak.
– Kommunerna har varit väldigt missnöjda över att de har fått antalet anvisade flyktingar sänkt. I Norrlands inland minskar befolkningen för varje år. De senaste åren har vi äntligen börjat få se positiva befolkningssiffror tack vare invandring. Vi behöver dessa människor, säger hon och påpekar att Jämtland har både bostäder och arbetstillfällen för nyanlända.
CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen
Anmäl dig härEnligt preliminära siffror har över 30 procent av kommunerna i Sverige fått en minskat anvisning av nyanlända med uppehållstillstånd.
Lars G Brandt, som samordnar länsstyrelsernas arbete kring integration, bekräftar bilden av att en del kommuner är missnöjda och vill ha fler flyktingar anvisade.
– Många av skogslänen vill gärna ta emot fler. Det finns även kommuner i Skåne som vill höja sitt flyktingmottagande, säger han.
Elisabeth Wickzell, integrationschef i Krokoms kommun, berättar om frustrationen i de jämtländska kommunerna och menar att lagstiftningen med tvångsanvisningar bygger på ett antagande om att man inte vill ta emot flyktingar i den utsträckning som staten vill.
– Det slår fel kopplat till kommuner som vill ta emot nyanlända, som har både bostäder och stora rekryteringsbehov. Det gäller samtliga åtta kommuner i Jämtlands län. Vi är frustrerade och vi är eniga, alla åtta har sagt att vi vill ta emot fler men vi får inte, säger hon.
Krokoms kommun ska, enligt anvisningslagen ta emot 50 nyanlända. Men kommunen vill egentligen ha dubbelt så många, enligt Elisabeth Wickzell.
– Det blir ett märkligt läge där en del storstäder anvisar nyanlända till gruppboende i gympasalar. I jämtlandskommunerna har vi plats , vi vill ha de personerna men vi får inte hit dem, säger Elisabeth Wickzell.
Krokom försöker nu locka nyanlända med uppehållstillstånd att frivilligt bosätta sig i kommunen. Man marknadsför sig gentemot personer som bor kvar i sina asylboenden i väntan på kommunplacering.
– Vi har tomma moduler, där vi tidigare haft HVB hem för ensamkommande flyktingbarn. Sängarna är i princip bäddade och det är bara att flytta in. Vi visar bilder på bostäderna och erbjuder folk att komma och titta. Samtidigt känns det som att man jobbar mot systemet.
Elisabeth Wickzell lyfter fram att Krokoms kommun är en av de bästa i landet på att få nyanlända i jobb. 56 procent får ett arbete två år efter uppehållstillstånd, jämfört med riksgenomsnittet där hälften är i arbete efter åtta år.
35-årige Khaled Ahmed är en av nyanlända som kommer att bosätta sig i Krokom. Han bor just nu i Åre på ett asylboende och har nappat på Krokoms erbjudande.
– Jag ska skriva kontrakt på lägenhet i morgon, säger han när SvD når honom på telefon.
Khaled Ahmed är läkare och praktiserar just nu på vårdcentralen i Krokom. Planen är att han ska så småningom får ett jobb där och stannar i kommunen.
– Jag har kontakt med några som arbetar för kommunen. Jag tror att jag kommer att trivas i Krokom och få en bra framtid, säger han.