NEW YORK. President Barack Obama, som just hållit sitt sista tal som president i FN:s generalförsamling, deltar på tisdagen i ett toppmöte i FN med regeringschefer och premiärministrar där förhoppningen är att mangla fram en ny strategi för hur länder ska hantera flyktingar och migranter.
Sveriges statsminister Stefan Löfven är på plats på mötet, där han presenterar två initiativ som Sverige nu satsar totalt 325 miljoner kronor i.
– Det handlar om att stärka olika mekanismer för att göra flyktingas situation bättre. Den större summan går till en fond som Världsbanken satt upp och som hjälper värdländer som tar emot många flyktingar, säger vice statsminister Isabella Lövin till SvD på plats i New York.
Det handlar om 175 miljoner kronor som Sverige sätter in i en nyskapad fond, kallad Global Financing Facility to Address Refugee Shocks in Middle Income Countries, ur vilken – som namnet antyder – medelinkomstländer som exempelvis Libanon kan beviljas lån som hjälper dem att hantera stora anhopningar av flyktingar.
– Den här fonden går till medelinkomstländer, medan Världsbanken normalt jobbar mot utvecklingsländer. Mekanismen är ett nytt sätt för banken att jobba. Sverige som delägare tycker förstås att det är bra att länder kan tillhandahålla mera stöd till flyktingar, säger Lövin.
Konkret kan lånen ur fonden användas av värdländer till att bygga upp skolgång och skapa arbetstillfällen för flyktingar där de befinner sig.
CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen
Anmäl dig härSverige satsar även 150 miljoner kronor till ett program inom FN:s flyktingorgan UNHCR, Emerging Resettlement Countries Joint Support Mechanism, som ska användas till att stödja mottagandet av 30 000 kvotflyktingar under tre år.
– Det är oerhört viktigt att flyktingar som befunnit sig länge i läger ska kunna komma vidare och skapa en framtid, säger Lövin.
Båda de här initiativen syftar till att hjälpa flyktingar när de befinner sig i närområdet till den konflikt de flytt från, som Syrien. Är det huvudtemat vid veckans FN-toppmöte, i motsats till att exempelvis få EU:s alla länder att ta gemensamt flyktingansvar?
– Nej, det skulle jag inte säga. Sverige med flera driver på i EU-kretsen men också att länder i stort ska ta ett ökat ansvar. Sverige är exempelvis en av tio givare av 90 procent av allt bistånd, det är inte hållbart, säger Isabella Lövin.
Målet med FN:s och Obamas flyktingtoppmöte är en ny, övergripande handlingsplan som inbegriper både flyktingar och migranter som flyr av andra skäl än krig och förföljelse, som exempelvis av ekonomiska orsaker.
En viktig del förväntas bli det ramverk som Internationella migrationsorganisationen, IOM, fått i uppdrag att ta fram och där rättigheter och skyldigheter får både migranter, flyktingar och deras värdländer slås fast.
– Migration bidrar till utveckling. Folk tar sig till ett annat land, skickar hem pengar under en tid och sedan kanske återvänder. Där handlar det om att uppmärksamma länder på att människor inte ska utnyttjas, hamna i trafficking eller andra problem, säger Isabella Lövin.
Men samtidigt som världens ledare i FN den här veckan försöker skapa möjligheter att få fram flyktinghjälp så sätter måndagens attack mot en hjälpkonvoj i Syrien fokus på hur stora problemen i praktiken är.
– Det är verkligen en cynisk och fruktansvärd attack, men det är de förhållandena som så många modiga hjälparbetare arbetar under. Attacken är förkastlig, vi kan inte annat än att fördöma den, säger Isabella Lövin.
Vid måndagens attack mot en hjälpkonvoj i närheten av syriska Aleppo dödades över 20 personer. FN och andra hjälporganisationer har nu stoppat syriska hjälpsändningar.
I FN pågår nu ett intensivt diplomatiskt arbete mellan USA, Ryssland och parter i Mellanöstern för att rädda uppgörelsen om eldupphör.
I slutet av 2015 var drygt 65 miljoner människor på flykt av olika anledningar runt om i världen, enligt UNHCR.